- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
317

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Budskap från Volontaire - II. Musikalisk revy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

Hr Lundmark säges ju ej ha kunnat Lohengrin vid sin
hemkomst utan fått lof att plugga in den lexan med iltågsfart
att bli färdig till den oförgätliga. 19 december.

Vid generalrepetitionen gick det likvisst ganska bra för
den unge konstadepten. Men vid representationen vände sig
bladet.

Hr L. blef 5 gånger inropad efter operans slut. Om han
sätter värde på detta slags kurragömma var det ju en belöning
för hans nit, fit etcetera.

Jag är ingen yrkes-Wagnerist, men det hindrar mig ej att
finna Lohengrins parti höra till de s. k. belöningspartierna, icke
för nit, flit ete. utan för glänsande framsteg, framstående natur-
lig begåfning, äkta konst med ett ord. ;

Det är nästan grymt att låta en elev svigta under sådana
bördor som denna, en löftesrik elev, i synnerhet. Ty hr L.
saknar ej godt konstnärsgry. Visserligen svär hans yttre emot
hjeltepartier, men hans stämma kan med tiden säkerligen göra
nytta i sådana. Mellanregistret bjöd nu på ganska genuina hjelte-
tenor-toner, ehuru ljus och skugga i dessa toners bildning före-
föllo oss ej riktigt praktiskt anbragta. Det kan dock vara en
smaksak. Deremot kan ej tu tal vara om höjdregistrets behof
af stark tränering. Förvånande att professorn i Wien ej tagit
reda på detta röstregister bättre. Naturhinder tror jag knappast
föreligga.

Mera naturlig känsla än hos hr Ödmans Lohengrin fanns
understundom hos efterträdaren. Och i dramatiskt hängeende
gaf hr Lundmark visst ej brölloppsscenen sämre än den förre,
tvärtom. Beklagligtvis förhöll det sig med sången rakt tvärtom.
C-dursariosot öfverstiger ännu totalt hr &L:s sångkonst. Här
saknades företrädaren, äfvenså i Graal-recitationen, ett af hr Ö:s
lyckligaste moment. I tonens volym var hr Ö. svagare och
dessutom i omedelbar natur. Rutin och ledig skola fick ersätta
detta. Hjelteskick egde ingendera, hjeltetimbre delvis endast hr
Lundmark. I föredragets konst står naturligtvis den äldre konst-
nären tillsvidare framom, ehuru med hans mindre röstvolym det
ofta lät som »huggna toner». Hr L. bör söka tillegna’ sig en
alltigenom öppen och klar tonbildning, söka genom trägna porta-
mento-öfningar vinna fasthet åt sin sång och kläm åt sina
recitativ genom — men .jag glömmer att dessa spalter icke äro
någon handbok i »konsten att på 24 timmar bli hjeltetenor»
eller dylikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free