Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Budskap från Volontaire - II. Musikalisk revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
sjelfför — (aj! ordet fastnar mig i halsen, men det kommer sig
af mina tårar) — — försakelse att — att — det är — verk-
ligen — rö-rörande — mer än — rörande åh! — det — det —
är — sto-ho-ho-hort!
3 /
Fem dagar efter ofvan beskrifna sinnesrörelse var jag nog
oförsigtig att gå 1 Tyska kyrkan, der jag vardt utsatt för ett
fruktansvärdt recidiv. Jag återsåg ju igen på anförarepallen
mina tårars föremål, menniskovännen, den »energiska viljan»,
som en tidning kallar honom. Det susade för öronen, mina
pulsar slogo, mina ögon tårades — den heliga Cecilia. förlåte
mig — men jag förnam intet af hvad hennes förening hade för
sig. Jag såg på programmet som genom en slöja att hr Hallén
skrifvit musik till orden: »jag hafver syndat alldeles förskräck-
ligt» eller något ditåt och läste dagen derpå i Aftonbladet att
inte. var det som Palestrina skulle ha skrifvit det. Men det
är också allt hvad jag kan berätta om denna middagsstund.
Jag sökte likväl beherska mig så godt jag kunde att icke sticka
af för mycket mot mina grannar, somm alls icke tycktes djupt
rörda af hr Halléns åsyn.
Tvärtom vid åsynen af hans anförande sågo de på hvarann
och smålogo. Ett par tycktes till och med ha riktigt ogement
roligt och förstörde alldeles min ljufva melankoli och stilla kom-
templation genom profana utrop, som t. ex.:
»Sirru nu du, nu pekar han dit, nu gaf dom hals, nu
dit, se så dom gapar, nej si så han — hi hi hi — hvad han
måtte bli varm —»
Jag kan ej förstå, att det fins menskor och att det skall
tillåtas sådana andas, mantalskrifvas, betala hundskatt och stå
i kö för att välja riksdagsmän, som aldrig bli af — att det
finnes meriskor som med vulgärt banalt triviala utrop beledsaga
de mest hänryckande och upphöjda företeelser här i verlden. —
Januari 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
