- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1888 /
436

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - En hjord utan öfverherde, af Theodor Lindblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

436

märkte man ofta damer om icke ur societeten så dock. från de
mera burgna familjerna, herrar, tjenare — alla letande sig
framåt i smutsen i ett asketiskt syfte och med detta ovissa mål
för sig, att få höra pastor Malmstedt eller: -— hans adjunkt.
Om det senare alternativet inträffade, så var det en missräk-
ning — det är sant — men man hade i alla fall gjort sitt
bästa för att få höra »ett rätt guds ord», och med lugnt sam-
vete vände man tillbaka i lermörjan, modden eller dammet, en
half mils väg.

Detta drag är anfördt för att med ens för läsaren klar-
göra; hvilken popularitet den »rätte läraren» (ett schartauanskt
uttryck) åtnjuter bland sina anhängare.

De unga prester, som i Göteborgs stift införde schartau-
anismen, visste att begagna sig af hvarje tillfälle för att med
sin lära tränga ned till församlingsmedlemmarnes öfvertygelse.
De begagnade sig af alla kyrkolagens stadganden om förhör och
kristendomsundervisning, hvilka lärofadern sjelf så fitigt till-
lämpat, de framhöllo ifrigt nyttan och nödvändigheten af »en-
skild ’ själavård» (bikt), de trängde in i familjeförhållandena och
blefvo »biktfäder», de utbildade en terminologi, särskild lämpad
för folket. »Tala> med pastorn blef uttrycket för enskild bikt,
»kraftigt Guds ord» beteckande den i ämne», »delar», >»anmärk-
ningar» och »”underanmärkningar» indelade schartauanska pre-
dikan; den ofvan anförda termen »rätt lärare» utmärkte en
schartauansk predikant, en »verldslig menniska» eller predikant
var den som icke hörde på schartauanska prester eller ej följde
det gifna schemat o. s. v.. Och inom kort hade det af Schartaus
lärjungar utbildade systemet så ingått i folkets medvetande, att
folket -sjelft fordrade schartauanska prester”, och det blef en
nödvändighet för hvar och en till tjenstgöring i stiftet mis-
siverad ’ prest att rätta sig efter folkets tycke, helst sedan på
stiftsstolen uppträdt en man, som, hvad beträffar läroformen och
Schartaus dogmatik, var en fullblodig schartauan. Det var
doktor Gustaf Daniel Björck, som år 1856. tillträdde stiftschefs-
embetet inom Göteborgs: stift.

Hurudan är då formen för en schartauansk predikan?

x x

jock

" Det schartauanska läseriet i Bohuslän har varit föremål för en
på sin tid mycket uppseendeväckande skildring i tromanform, nämligen
i Emilie Carléns »En natt vid Bullarsjön», som på vissa håll åstadkom
anstöt genom sin förmenta irreligiositet.’ Red:s anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:32:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1888/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free