Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4—5 - Frans Wilhelm Dahl, af J. N. Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
han allt sedan suttit såsom representant för Elfsborgs län. För
nyssnämnda »prickning» af frihandlarne förstod han att taga re-
vanche .i mångdubbelt mått. Under sitt långvariga vistande i
Stockholm, dels såsom riksdagsman, dels såsom medlem af de
olika komitéer, i hvilka regeringen insatt honom, dels slutligen
vid enskilda öfverläggningar mellan tullpartiets ledande män, var
Dahl ett slags expeditionschef inom tullvännernes hemliga råd,
och det var mången gång äfven han, som tog initiativet till de
order, som från högqvarteret utgingo till filialerna rundt omkring
i landet, och särskildt till landstingen vid förestående val till
Förste kammaren. :
Det är nu jemnt åtta år, sedan början gjordes till den or-
ganiserade, planmässiga agitationen i tullvänlig riktning. Det
skedde genom bildandet af »Svenska arbetets vänner». När
denna förening konstituerade sig 1 Handtverksföreningens lokal
— just der »Nya landtmannapartiety nu. håller sina samman-
träden — var man långt ifrån ense om, hvad namn det nya
sällskapet skulle välja. Somliga önskade, att det skulle kalla
sig för »Svenska protektionistföreningen» eller »Protektionistför-
bundet», men häremot invände en talare, att ordet protektio-
nist vore förhatligt eller åtminstone hade en mindre god klang
i mångas öron. Dahl anmärkte då:
»Det är märkvärdigt, att när man vill saken, man ej skall
vilja äfven namnet!»
Ehuru anmärkningen var träffande, blef emellertid förenin-
gens namn det kända. Men Dahl fick sin vilja fram i andra
afseenden; han invaldes i styrelsen och uppläste en sakrik upp-
sats om Jean Baptiste Colbert, hvars finansiella systems starka
sidor lifligt skildrades af föreläsaren, medan de svaga vidrördes
med mycket lätt hand.
Oaktadt de stora olikheterna fans i F. W. Dahls offent-
liga verksamhet mycket, som påminte om A. O. Wallenbergs.
En jemförelse mellan de båda riksdagskamraterne ligger närmare
till hands, än mången kanske tror. Båda opererade helst i
hemlighet, voro mycket förslagna i intrigen och utöfvade derför
ett vidsträcktare inflytande, än verlden fick veta af. Båda åt-
njöto, hvar i sin samhällsställning, ekonomiskt oberoende och hade
en okuflig lust för skriftställeri, i synnerhet inom den politi-
ska pressen, som kunde räkna dem bland sina allra flitigaste
»frivilligev. En ödets lek ville, att sedan A. O. Wallenberg
redan 1879 kommit till styret i H. Nisbeths »Figaro», blef F.
W. Dahl den ledande själen i en annan veckotidning, som sattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
