Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Budskap från Volontaire - 2. Efter-Revy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, min ed jag hålla vill
Fast jag svor den oförsigtigt.
Jag svurit har, det är ju mycket riktigt — —>»
(Germaine—»Cornevilles klockor».)
Länge förberedd, motsedd med elitens af våra musikvänners
feberaktiga förhoppningar och nervöst otåliga förväntningar, kom
ändtligen sekularoperan Andorradalen till uppförande och det
verket till ära på en af kyrkoårets heligaste festdagar.
Under hur många år ha icke Stockholms musikälskare fått
undvara sekularoperan Andorradalen! Hur många tysta suckar
har icke denna brist utpressat, hur månget musikälskarhbjerta
har icke sargats tills döds af längtans qval och gått till en an-
nan verld, utan att fått höra sekularoperan Andorradalen.
Det är gräsligt att tänka sig hvilket ansvar, hvilket för-
färligt ansvar en hel rad k. teaterstyrelser ådragit sig genom
att bringa hela generationer musikvänner om lifvet af otillfreds-
stäld begärelse efter sekularoperan Andorradalen.
De afsomnade teaterdirektörerna vända sig i sina grafvar
af samvetsqval, hr af Edholm slår sig för sitt bröst och rifver
sina hår, hr Frans Hedberg kännes vid sin svaghet all och —
skrifver ett tillfällighetsqväde med anledning häraf, hr O. Wij-
kander tycker nog det är svårt, men tröstar sig med att det
ändå inte gälde en bortglömd tysk öl-posse, hr Westin förundrar
sig öfver sin otymplighet som teaterdirektör och skulle ej ha
mankerat, om han vetat af sekularoperans existens, men han som :
"/,-delar af vår musikpublik var i samma fördömelse.
Under allt detta grufvande och ångrande — betrakta trium-
fators-charen framför Thespiskärran, med herrar Willman och
Grandinson i stor gala mottagande en hänförd allmänhets be-
undrande tacksamhet!!!
De romerska triumfatorerna hade alltid sin belackare, som
öfverljudt -skrek: homo es, animal es, mortalis es o. 8. v. An-
dorradalens triumfatorer få höra sitt »antmal es» ur Svenska
Dagbladets spalter, der fräckheten dock skummar öfver alla
bräddar, då det säges att sekularoperan är både värdelös och
antiqverad och malplacerad och — jag vet ej hvad.
Kan man nu tänka sig större obskurantism! Andorradalen,
detta erkända, stora mästerverk, som verldens främsta scener
hålla för en heder att skänka sina största artister till belöning,
och dessa, förtjusta öfver att få medverka i ett sådant snille-
verk, afsäga sig allt honorarium de aftnar de ha lyckan sjunga
Andorradalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>