Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från våra dagars Upsala. I. Ett akademiskt boykottingsförsök med akademisk motivering, af Roland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
storiet, i stället för att helt enkelt hänvisa till den dom,
som det fällde d. 23 april 1887 i »Verdandimålet», ånyo
upptager saken till behandling och på sätt och vis fäller en
ny dom i samma sak, stödd på delvis nya grunder. Huru-
vida detta egendomliga förfarande kan anses antyda, att
konsistoriet funnit sig förut ej hafva gifvit tillräckliga skäl
för den Verdandis styrelse ådömda föreställningen och var-
ningen, må lemnas därhän; visst är, att det är egnadt att
väcka åtminstone en ganska stark förvåning hos hvarje efter-
tänksam iakttagare.
Detta är dock en småsak gentemot det förhållande, att
konsistoriet sedan 4 egen sak funnit sig befogadt att afgifva
ett ogillande utlåtande om -den besvärstalan, som förts öfver
ett af konsistoriet sjelft fäldt utslag, ett förfaringssätt, som
säkert kunde komma att stå en vanlig domare ganska dyrt.
Man frågar sig också ovilkorligen: om universitetets kansler
hade gillat besvären, hade konsistoriet då också ansett sig
befogadt, att på sätt, som skett, uttala ett officiellt ogillande
af besvärsskrifterna? Att besvärsskrifternas innehåll och isyn-
nerhet deras offentliggörande på konsistoriet bör ha gjort ett
mycket obehagligt intryck, skall villigt erkännas, men att
det på detta sätt gifvit luft åt sina känslor, måste anses för
dess anseende som opartisk domstol ej så litet vågadt.
Slutorden visa för öfrigt, att det ej blott är det sätt,
hvarpå de dömde besvärat sig, utan rent af sjelfva det fak-
tum, att de besvärat sig, som konsistoriet finner straffbart.
Ty det, som förnämligast lägges hr Öhrvall till last, är ju
»att han icke förstått eller velat förstå det felaktiga i
det förfarande, hvilket han låtit komma sig till last» vid
gedlighetsdiskussionens anordnande. Men den, som för-
står och erkänner, att han felat, besvärar sig bestämdt icke
öfver ett så lindrigt straff, som föreställning och varning
dock måste anses vara, Genom att på denna grund för-
klara Ö. »icke väl egna sig till en handledare för ungdomen»,
fäller konsistoriet för öfrigt samma dom öfver: en af sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
