Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Professorerna Holmgrens och Mestertons reservationer i Öhrvallska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en
s
5319
främmande skäl skulle hafva önskat att blifva honom qvitt,
hvilket lyckligtvis icke är händelsen. Då nu emellertid fakul-
teten lika fullt uttalar ett sådant omdöme, utan att dertill an-
gifva något skäl, så är det uppenbart att motiven måste vara
hemtade från något, som icke har med undervisningen att skaffa,
men dermed har fakulteten också beträdt ett område, som en-
ligt mitt begrepp borde anses såsom fridlyst och på hvilket jag
derför icke vill följa med.
Då majoriteten inom fakulteten nu emellertid beslutat sig
för att förklara Öhrvall icke vara i alla afseenden lämplig att
erhålla förordnandet, så borde enligt min. tanke dertill hafva
anförts något skäl, som utvisar, hvaruti bristen består. När
så icke skett, så synes mig fakultetens förklaring sjunka ned
till rangen af en opinionsyttring, hvartill jag anser en myndig-
het icke böra bruka sin embetsställning gent emot en under-
ordnad, när denna derigenom tillfogas skada på samma gång
som han beröfvas hvarje möjlighet till sjelfförsvar, åtminstone
vill jag icke taga någon del deri.
Jag reserverar mig mot fakultetens förfarande äfven af den
anledningen, att jag anser detsamma gifva ett betänkligt före-
döme, hvilket, om det skulle vinna efterföljd, kan stifta mycket
ondt. Ty, om ett sådant förfarande skulle blifva sed och ordet
»olämplig» finge begagnas af än den ene, än den andre såsom
ett slags veto för att stänga vägen för hvarje i något afseende
misshaglig yngre lärare, så synes mig, då jag icke kan upptäcka
någon begränsning för de motiv, som kunna skjutas bakom detta
ord, deruti ligga en hotelse mot det, som jag anser böra skyddas
såsom det vigtigaste vilkoret för universitetets lif och framtid,
nemligen lärares och lärjungars frihet i tanke och forskning, i
tro och samvete.
Då jag icke kan frigöra mig från den tanken, att om fakul-
teten genom sitt förfarande skulle gifva stöd åt den opinionen
att personer här vid universitetet förföljas för sin öfvertygelses
skull och att fakulteten såsom vilkor för sina yngre lärares
»lämplighet> fordrar, att de i alla ämnen och således äfven i
sådana, som icke ega något som helst sammanhang med under-
visningen, skola tänka lika med fakultetens ledamöter och i allt
öfrigt behaga en tillfällig majoritet — fakulteten dermed skulle
skrämma bort från sig många och deribland framför allt just
dem, som sätta värde på tankens och forskningens frihet samt
aktningen för andras ärliga öfvertygelse, och då jag anser just
sådana personer ceteris paribus vara de bästa ämnena till univer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
