Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Början af slutet eller Protektionismens tackjernsskodda Achilleshäl, af G—s—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt rätt mycket af sanning innehålles i detta klander, så är
dock visst, att protektionisterne ofta huggit i sten, när de sökt
göra troligt, att den utländska tillverkningen af en vara alltid
är sämre än den svenska. Det förhåller sig väl ändock så, att
vårt land med sina inskränkta naturliga och ekonomiska hjelp-
medel icke kan annat än inom jemförelsevis få områden lyckligt
täfla med eller öfverträffa de stora industriidkande landen —
äfven om företagsamheten hos oss vore större, än den i verk-
ligheten är. Emellertid har det s. k. skyddet ofta gått ut på
att försvåra eller. utestänga en sådan fri täflan — och hvad
verkan detta, om det lyckades, skulle utöfva på den svenska
tillverkningens godhet, kan man lätt förutse.
Det är alldeles märkvärdigt, hvad skyddstullar kunna ha
för en mångfaldig och mångsidig användbarhet. De duga först
och främst till att hjelpa de näringar, som ej kunna bära sig,
om de skötas på samma sätt som i fars eller farfars tid, och som
derför väl behöfva ett hyende att luta sitt domnande hufvud
till, ett skydd mot förbättringar i mönster, stil- och arbets-
metoder, kort sagdt: mot de nymodigheter, som konkurrensen
eljes skulle framtvinga. Dernäst kunna skyddstullar användas
— åtminstone försöksvis, ty ännu har ingen sett att de med-
fört åsyftad verkan — till att framkalla en rik växtlighet af
nya industrier på sjelfva hälleberget eller i allt fall på en jord-
mån, som eljes icke alls är gynsam för dem, men väl för andra
näringar. Vidare lämpa sig dessa tullar utmärkt till blokad
mot vare sig utländsk lyx eller införsel af billigt gods, tjenande
till lifvets nödtorft. Glömmas bör ej heller den effekt, som de,
om än så misslyckade i och för sig, dock göra såsom fogar i eller
dekorativa påhäng på »systemet», eller helt enkelt för att »pricka»
och förarga frihandlarne samt tjena dem till straff för deras
politiska villomeningar och androm till varnagel.
Jag höll på att glömma ett ting: skyddstullarne kunna
äfven tjena för ett konstkritiskt ändamål — ett positivt äste-
tiskt syfte. . Så förhåller det sig ju med tullen på positiv, äfven
de gamla och begagnade. Man frågar härvid förgäfves, hvilket
svenskt yrke som meningen varit att skydda. Den hedervärda
inhemska positivspelarenäringen skulle ju äfvenledes drabbas af
skyddets obehag, enär den ej kan i evighet hala på sina redan
tullfritt införda instrument. och någon svensk positivtillverkning
ännu ej veterligen uppstått. Hvarför ej klämma lika hårdt efter
andra utländske virtuoser, på violin, piano, xylofon, ’ocarina
0. 8 Vv. som hedra oss med sina gästspelsbesök och taga mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
