Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Början af slutet eller Protektionismens tackjernsskodda Achilleshäl, af G—s—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d37
eller vid »gångjern» för dörren till tullskyddets Eldorado. Jem-
förelsen var onekligen haltande. Hade den hållit streck, så skulle
man ju väntat sig, att tackjernstullen ställts främst och gjorts
till vilkor eller åtminstone förutsättning för allt det öfriga; men
det ville eller vågade ej tullpartiet. Det dristade sig knappast
att på allvar upptaga till vederläggning alla de dräpande in-
kasten mot denna tull, utan åtnöjde sig med att förkunna den
icke alldeles exakta satsen. att tackjernet icke är en råvara,
men en arbetsprodukt (det är väl bådadera!), och åberopa, att
pär alla andra näringar skulle hugnas med skydd, borde masugns-
driften ej bli lottlös. Ingenting var lättare än att kullkasta
dessa skäl med en påminnelse om, att tackjern är en råvara
för de mekaniska verkstäderna, gjuterierna och redskapsfabrikerna.
som ej kunna tillräckligt skyddas, så länge den franska traktaten
qvarstår, att vidare här ej var fråga om någon näring, som be-
höfde skyddas, ty vi kunna ej till”skäligt pris tillverka jern,
jemförligt med det engelska gjuttackjernet, som just är föremål
för den ifrågavarande importen, och att i hvad fall som helst
den föreslagna tullsatsen var alldeles för låg att tjena som skydd.
En tull af 34 öre pr centner kunde ej närma prisen å det
engelska och det svenska jernet så, att våra bruksegare hade
något gagn deraf, men väl måste den skada gjuteriernas och de
mekaniska verkstädernas förädlingsindustri.
Några verkliga motskäl förmådde protektionisterne ej här-
vid åberopa. Men partidisciplinen och envisheten voro starka,
och då ’ alla allvarliga försök att försvara en sjuk sak måst öfver-
gifvas, tillgrepos i stället skämtet och sjelfironien. Baron Klinc-
kowström betecknade ett afslag å tackjernstullen såsom ett mord
på hela det nya systemet, men ett bifall till den samma såsom
liktydigt med goda partier för brukspatronernas döttrar, ja, en
humanitetsfråga. I öfvermåttet af sin glädje hade den gode
baronen svårt att beherska sig. .
På skäl af så dråplig beskaffenhet som de nyss omtalade
antogs tackjernstullei af båda kamrarne. Den behöfde icke hän-
skjutas till en gemensam omröstning, såsom fallet var med plåt-
tullen, hvarom Andra kammarens från början fattat ett moderat
beslut, till förmån både för de mekaniska verkstäderna, som för-
bruka den gröfre plåten, och för konservfabrikerna, som använda
den finare, förtennade.
Hvad skall man säga om en tulltaxa, hvars: vigtigaste tull-
satser sålunda bestämmas på måfå, till trots för alla goda skäl?
Eller om ett »system», .som blir så fullständigt söndertrasadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
