Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Början af slutet eller Protektionismens tackjernsskodda Achilleshäl, af G—s—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
043
äfven om ledarne velat lyssna till rådet att vänta, så skulle
omständigheterna hafva kullkastat en så klok föresats. För de
allra fleste gällde det att så snart som möjligt få spanmållstullar,
lika godt på hvad sätt det skedde, och dessutom var tillfället
allt för frestande: den stränga vintern blef en välkommen bunds-
förvandt till förhoppningarna att med ens kunna stoppa spekula-
tionsinförseln af spanmål. Sedan dessa tullar antagits, måste de
öfriga följa snart efter; i annat fall hade de tullvänlige sädes-
producenterne fått uppbära förebråelsen, att de svikit sina under-
förstådda löften till kreatursuppfödare, mejeriegare och industri-
idkare.
Brådskan var så till vida nödtvungen. Men nu efteråt
kan man säga, att det varit lyckligast, om de nya skyddstullarne
framträdt såsom mer fullgångna alster af partiagitationen. Deras
bestånd skulle då blifvit bättre tryggadt för den innevarande
treårsperioden, i stället för att man nu kan motse nya strider
och sannolikt äfven ändringar, till det bättre eller sämre, vid
de två närmaste riksdagarne. Det vackra ordet »försonlighet»,
som den nuvarande regeringens främste man tog till devis, synes
ej komma att bekräftas af verkligheten, ty försonlighetens känsla
framkallas ej lätt gent emot en makt, som vunnits på ett för
flertalets rätt kränkande sätt och utöfvas utan hänsyn till annat
än egna fördelar.
Och vid treårsperioden slut? Ja, då skola de nya skydds-
tullarne säkerligen hafva verkat tillräckligt, så att den stora
allmänheten lärt känna deras rätta art. De hafva då hunnit till-
räckligt gynna somliga af de gamla industrierna, men qväfva
andra och skapa alldeles nya i stället. Men ej ens för dessa
nya eller gynnade skall ställningen alltid vara lycklig. De komma
att locka till en konkurrens och öfvertillverkning, som trycker
ned prisen och minskar möjligheten af en vinst. Om de skyddade
yrkena sålunda äro missnöjda, hvad skall ej förhållandet vara
med de genom skyddet beskattade? Det behöfs ej någon ovanlig
spådomsförmåga för att förutsäga den storm af ovilja, som då
skall öfver hela landet resa sig mot det s. k. nya, men då redan
å nyo gammalmodiga och utnötta systemet. Alldeles ovanliga
händelser måste träda emellan, om ej dess fall kommer att på
ett eftertryckligt sätt beseglas genom 1890 års val till Andre
kammaren.
Månne ej protektionisterne haft säkrare utsigter att komma
till makten för en längre tid, i fall de gifvit sig till tåls, ej
vågat det afgörande slaget förr än vid valen om två år härefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
