Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket, mycket länge kunna fylla måttet, och det kan ju aldrig
vara tillåtet att så der systematiskt söka förrycka publikens upp-
fattning af hvad som ligger i begreppen elegans, ståtlighet och
förnämitet. Det hvilar obestridligen öfver ifrågavarande artist
trots alla upprepade försök och samvetsgranna bemödanden och
pointer af intelligent uppfattning ett visst något, som afgjordt
pekar till den borgerliga sferen. Hvad man också alltid ovilkor-
ligen har rätt att fordra af ledningen för en teater, som preten-
derar vara en mönster- och elitteater, är väl, att när den i stora
hufvudroller vill express skicka fram något af sina skötebarn,
åtminstone sörjer för, att billigare fordringar på plastik, gång
och tal vederbörligen uppfyllas. I detta speciella fall är det icke
möjligt att ursäkta sig med, att ingen annan funnes att lämp-
ligen taga till eller att det ej funnits tid och tillfälle för bort-
arbetande af dylika rent elementära brister. I sammanhang med
hvad jag sagt om denna rollbesättning och äfven med tanken på
åtskilliga andra episoder vid denna och andra teatrar skall jag
taga mig friheten att återge innehållet af ett citat efter Sarcey.
ungefär så: Skådespelarens kroppsliga beskaffenhet kan på teatern
icke skiljas från hans andliga, den bildar en väsentlig del af
framställningen och verkningen. Så länge som skådespelaren och
skådespelerskan ingenting ha emot att deras kroppsliga företräden
omförmälas och erkännas i tidningarna, måste de äfven finna sig
i, att kritiken också uppmärksammar hvad naturen har vårdslösat
hos dem.
Södra teatern, som, i betraktande af de ringa åskådarplatser
hvaröfver den förfogar, består sig med den icke blott ej fullt väl-
betänkta, utan ock betydligt riskabla lyxen af tvänne olika afdel-
ningar, en lyrisk — i år snart sagdt alldeles oanvändbar — och en
dramatisk, flyger äfven med den sistnämda understundom betyd-
ligt högre, än hvad vingarna vilja bära, exempelvis genom att nu
i vår upptaga »Onkel Sam» och »Familjen Benoiton». I fråga
om det förra experimentet hade dock teatern haft omtanke att
förskaffa sig understödet af fru Gurli Ulffs fägring och talang —
en talang, som, huru den än må komma till sin rätt i denna dess
gamla glansroll, man väl dock hällre ville se försöka sig på nya
uppgifter, så mycket mer som detta återuppträdande bar vittne
om ett förefintligt allvarligt sträfvande att öfvervinna vissa oarter,
som förr eljest lätt vanprydde samma artists sceniska framställ-
ningar. Deremovt gjorde reprisen af den andra pjesen ett af-
gjordt fiasko, och ehuru »Dekorerad» snarare tillhörde den sor-
tens pjeser, teatern brukar rå med, delade denna låt vara täm-
—
KR Rn RR
on
—————
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
