Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Pontus Wikner. Några synpunkter af Parzival
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
så lätt att hålla reda på sina undersåtar. ’ Hon får vara”
glad, om de ordentligen betala henne skatt. Men när de
väl gått ur tiden, inrangeras de åter ordentligen på sin plats
såsom trogne anhängare och användas sedan med fördel så-
som föredömen för de efterlefvande. Synnerligen om de till-
hört dessa stora i maktens eller andens riken, vid hvilkas
död människor stanna och förvåna sig — såsom Bossuet
säger — »de ce que,ce mortel est mort.»
Det torde just ej finnas många store män, som kyrkan
ej förstått att på det sättet taga vara på. Och det torde
erfordras en rätt stor konst för en sådan att sörja för, att
han ej blir på det sättet använd. En prest behöfver för
sitt. ändamål inte mer än det nakna faktum, att man funnit
en bibel i den aflidnes rum. Ty när det gäller en fram-
stående man, är kyrkan nu nästan rörande mild och tolerant.
Små föregående divergenser förlåter den nu så lätt. Nu har
man ingen anledning att komma ihåg dem. Nej, nu gäller
det bara att få den store: kanoniserad, på det att han med
sitt nya helgonanseende må stödja kyrkan mot de anfall,
som ständigt hota henne.
Det fans en gång en man, som den i nutiden stridande
kyrkan hotade mer än någon annan, och som hennes bål-
daste kämpar drogo åstad för att krossa och om hvilken en
sådan förklarade, att det varit »bättre, om en kvarnsten
bundits om hans hals och han sänkts i hafvets djup» — det
rar han som skref »Bibelns lära om Kristus». Han kommer
att bli kanoniserad en gång.
Men midt under denna kristliga mildhet, som vill för-
samla alla i kyrkans moderliga sköte, ha hierarkiens bärare
det sinne kvar, som kommer dem att oblidkeligen hata alla
dem, i hvilka de ana kättare, och »förfölja dem från den
ena staden till den andra». Det var en djup psykologisk
blick hos honom, som i högre mått än någon varit först
kättare och sedan auktoritet, då han efter att ha talat om,
huru hans tids hierarkiske ledare afsade sig all slägtskap
|
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
