Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Återblick på vårsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
nocturnen, de fint och graciöst luftiga elfdanserna — ack ja!
för att få höra denna kärlekens musik kan man gerna hålla till
godo med några ofärdiga älskare och älskarinnor och ett mindre
förtrollande troll till på köpet.
Af öfriga repriser må erinras om frk. Wendela Anderssons
»Diamantkors»> och »Mignon», der denna på sin tid mycket om-
tyckta sångerska tagit farväl af svenska operascenen. Hon har
ock annonserats i »Den Vilseförda», der hr Stenfelt en afton
skulle »debutera» (!), men »debutanten» fick förhinder. Om det
gått bättre sedan är mig obekant. Nya annonserade rolfördel-
ningar: Lothair — hr Nygren, Wilhelm — hr Lundmark,
hvilken senare också återtagit sin lilla rol i den Salomanska
operan, som: fortfarande i hr Janzons fulländade Gigoti har sitt
hufvudsakliga stöd.
I »Aiday har, som vi förut nämnt, frk. Ek återuppträdt
och sedermera också fru Östberg visat sig, som trots bättre röst
dock väl näppeligen kan sägas ha gifvit rolen all den genom-
gående kraft och glöd, som frk. Ek i många år förnekat den.
Fru Ö. sjöng sin rol den qväll jag hörde på henne litet rått
och burdus, passionen fick ett på samma gång för svagt och för
groft uttryck, och en detalj af spelet, gestikulationen påminde mig
litet om fru Östbergs Donna Juanita och ej så litet till ändå.
Annars måste till den aktade sångerskans heder sägas att hon
nu endast någon gång — af våda — bjuder på Suppé.
Den språksamme (se 3:dje aktens lång-lång-långa monolog!)
»Tannhäuser» har återupptagits på k. operan, der man just vid
den tiden väntade »Mästersångarne», men vår operas mäster-
sångare får man nu höra i kollegan Tannhäuser». Reprisen
är lik de förra ännu, utom att ouverturen spelas under skymning,
något som äfven borde unnas riktigt vackra ouverturer, Fri-
skyttens och Trollflöjtens t. ex. då det emellanåt är ett lefverne
i salongen, som är allt annat än salongsmessigt och som trotsar
— icke allenast vår lilla tappert kämpande, tutande och filande
orkester — utan som också trotsar — all beskrifning: ’ Der
är frk. Augusta Lundins sy-atelier inflyttad, samma konversation
åtminstone som uppe i hennes salonger, här bespisar en spender-
sam familjepappa gumma och sju småttingar med glace, som
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
