Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Återblick på vårsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNO
knyppliogar, krokniovgar m. m,, hvarmed de i sina loger äro
nästan utan alla hinderliga afbrott sysselsatta dagen i ända. Om
bazaren anordnas till förmån för k. teaterns affärer eller ej, är
mig dessvärre obekant.
På tal om biljett-damerna, vill jag taga dem i försvar mot
klagomål, personer mot dem framstält. Personer säga sig få stå
och knacka och knacka och vänta och vänta och tycka sig höra
rassel af kaffekoppar och sqvallerhistorier innanför.
Detta är helt enkelt osanning. Jag förstår så väl dröjs-
målet. när det inträffar och skall med två ord förklara det.
Biljettdamerna vilja helt enkelt ej -tro sina öron. »Emma,
hör du-hör du!» »Lina, ja, nej, ja, nej-jo, du». Duo:
(Melodi ur Villars Dragoner):
Det knackar, det knackar,
Det någon är som knackar,
Ja, ja — ja — som knackar,
Han knackar, han knackar
Ja — det kna-ack-(drill)-ar.
Emma: Måntro det ej kan spökeri dock vara?
Lina: Och spiritism, det är det säkert bara!
Emma: Hur lyckligt att vi äro två
På detta öde, tysta ställe.
Iina: Jag annars blefve mörkrädd så
Att — jess! (knackning).
Duo: Det knackar etc. (Repris som ofvan).
En röst i luckan: Ro hit med en förti-öres.
Damerna 1 telefon: Herr direktör, herr direktör, vi ha sålt en
biljett!!!
Underliga ödets ’skickelse! Den nyss omtalte insändaren i
D. N. säger sig ha fått som orsak till salongens anblick andra
maj uppgifvet det näpna skälet att »di ä trötta se’n i går!»
Precis det samma fick den som skrifver detta den 4 maj
till svar på sin förundran att tredje -representationen gafs för
en liknande salong.
»Di ä trötta se’n i förrgår och dagarne förut». Sic, sade
insändaren, sic, sic, sic, säger jag.
När svensken får vårkänslor — stockholmaren enkanner-
ligen — skall han ut i naturens sköte och beundra dess knop-
pande framsteg. För stockholmaren comme il faut är detta
liktydigt med att se hvilka nymålningar hr Davidson gjort på
sin Hasselbacke, »ah, se der har några buskar röjts undan, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
