Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Hvems är skulden? Af A. F. Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
ej obetydligt antal röstberättigade medlemmar, som känna och
erkänna -behofvet af kyrkliga reformer, som inse det för-
kastliga i att på det andliga området använda tvång, och som
ogilla allt hierarkiskt förtryck. Det är dem ansvaret för våra
reaktionära kyrkomöten och deras resultat i första rummet
drabbar; ty så svagt som deltagandet i valet äfven från kon-
servativ sida varit, kan man knappast betvifla att desse frisinnade
om de blott på allvar velat — skulle ha kunnat bestämma
valens utgång utefter hela linien. Och då inom den presterliga
hälften af kyrkomötet åtminstone finnas några, som hafva vilja
att verka för kyrkliga reformer, och som äfven under närva-
rande förhållanden åtminstone gjort hvad de kunnat genom
framläggandet af motioner i en reformerande riktning, skulle
säkerligen helt andra resultat i sådant fall der uppnåtts.
Folket inom den svenska kyrkan, som sofver vid kyrko-
mötesvalen och öfverlemnar åt en handfull kyrklige reaktionärer
att i dess ställe välja lekmannarepresentanterna, skall. måhända
med hänsyn till sina barns uppfostran och hela den nästkom-
mande generationens andliga odling få skörda frukterna deraf;
men då det knotar deröfver, må man med skäl säga: »du
klagar, men du klagar dumt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
