Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Återblick på den musikaliska vårsäsongen, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
ment vid vår k. opera 1862—1870, men icke dess mindre är
hans röst i och för sig fortfarande ett ståtligt instrument. Om
det också ej eger en Elmblads gigantiska välde, så har det ej
heller de Elmbladska nödropen, hvilket allt torde vara en för-
tjenst, som öfverväger mycket annat. Och som sångkonstnär
står hr Behrens numera vida högre än sin kollega, som i det
hänseendet var märklig att höra. Hu!
Deremot drager hr Behrens det kortare strået ifråga om
sångens uttrycksfullhet och framförallt som skådespelare. Hr
Elmblad var som sådan en utmärkthet.
Men lyckligtvis finnes det något som heter rutin, ett slags
cikoria-medel, utan hvilket jag är rädd verlden ej skulle ega
många skådespelare — d. v. 8. på tiljan. Hr Behrens har en
präktig rutin och så långt dess vingar kan bära hans talang,
flyger den både säkert och snabbt. Men hvad deröfver är, är
— ingenting alls.
Ett godt bjelpmedel, utan hvilket en andra bas står sig
slätt på scenen, är sex fot. Hr B. har dem inne i fullt mått
och för sig med hakan i vädret, ryggen rak och värdiga steg,
m. a. o. allt som fordras för »en nobel hållning».
Som BSarastro sjöng hr B. den stora arian med mer expres-
sion än han brukar, särdeles vid dacapokupletten, då hans låga
E klang med stor fasthet. Verdis musik är mindre i behof af
de finare konstnärsegenskaper, Mozart fordrar, hvadan hr B.
kanske i »Ernani» var ännu mer lyckad. Wagnersångare är hr
B. i mindre grad; att han det oaktadt lyckats få en musik-
referent att känna »en fläkt från de stora operascenerna» i en
Wagner-opera, bör ju vara mycket hugnesamt för den gamla
sångaren.
Denna »fläkt» sades uppbära hela akt II af op. Tannhäuser.
Så väl ansågs hr B. gå i land med landtgrefvens enligt D. N.
»korta och härliga parti».
Detta »korta och härliga partiv, som många okunniga stackare
(Hanslick, Norman m. £.) ansågo och anse grymt tråkigt, fordrar
icke mer än stolt hållning, tydligt uttal. och pompös deklama-
tion. Hr B. uppfylde alla dessa kraf på bästa sätt, men om
han med sitt långrandiga trontal derför kan sägas ensamt ha
»uppburit andra akten», torde vara dubiöst.
Publiken, som annars visade hr Behrens stor och välför-
tjent ynnest, var i »Tannhäuser» ganska kall mot honom, hvilket
sålunda var partiets fel, det korta och härliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>