Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett literärt pojkstreck af Fänrik Ståls skald, af Björneborgare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
och Den siste skalden. Hela den poetiskt tekniska appa-
raten är den samma som i nämda stycken. Dock kan
man ingalunda säga att Den siste kandidanden är en parodi på
Geijers diktkonst. Satiten, skrattet, munterheten vända sig
afgjordt åt annat håll — kandidanden sjelf i sin kolossala
akademiska examensfeber. Originalet var, såsom bekant är,
i verkligheten Fredrik Cygnæus (vältalaren och skalden),
den sist examinerade af 1832 års magistrar i Helsingfors.
Genom att tillämpa de högtidliga, storslagna, tragiska
fasonerna hos Den siste skalden och Den siste kämpen vid
skildringen af kandidanden i hans studiemödor, framstår
naturligtvis denne i en stegradt komisk dager.
Hvad ser jag? Slocknar lifvet, lefver döden
I form, i bild för min förskräckta syn?
Gestalt, fantom ! har lyckan eller nöden
Fördunklat så din blick och härjat hyn?
Ett spår af tidens hand, ett rof för öden,
Säg stammar du från jorden eller skyn?
Han svarar ej, men vinkar blott med handen.
Hvem bor här? Ha, den siste kandidanden!
För solen blind och döf för vårens sånger,
Han sitter dyster der vid bok och mugg.
Och brunnens nektar ökar blott hans ånger,
Och boken hvässer blott hans hjertas hugg.
Och sorgen mulnar i hans polissonger
Och oron tittar ur hans svarta lugg;
Ett spöke lik han bor der, skygg för dagen,
Och blickar mörker öfver anletsdragen.
Man tycker sig, vid läsningen häraf, se den siste käm-
pens skugga höja sig bakom kandidanden, och denne
senare eftergöra den förres väldiga later, ehuru sjelf af helt
annat slag och i en helt annan situation än denne. Detta
dubbelspel af likhet och olikhet verkar oemotåndligt påinbill-
ningskraften. Den siste kandidanden är en indirekt parodi
af den harmlöst glada arten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
