Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hittills otryckta parodier på Tegnérs Fritjofs saga af J. L. Runeberg - III. Fritiof och Björn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
III.
Fritiof oeh Björn.
Fritiof.
Björnj jag är ledsen vid malt och råg,
Bönderne äro prosaiska sällar,
Stadens de ljufva gesällslagsmålsqvällar
Locka med underlig makt min håg.
Lycklig är den, hos Balders har sutit,
Fredad för länsman och hån och skam.
Dock, ren för länge jag rantat* och njutit,
Nu far jag hem och blir allvarsam.
Björn.
Landet är godt, det må du ej klandra,
Fylla och villa på landet bo;
Fri för fiskalers och björnars klo,
Får du ju bränvin, hvarthelst du vill vandra.
När jag blir gammal, vid småstads knut
Växer jag fast, som vid marken gräsen;
Nu vill jag skoja ännu som förut,
Nu vill jag hålla i socknarna väsen.
Fritiof
Slapp dock med nöd jag ur länsmans hand!
Rundt kring min väg ligga spejare snöde ;
Vinter och månsken mig varda här öde,
Ulfvar blott stryka längs skogens rand.
Nej, än engång vill i staden jag jula,
Gästa herr Ring och min röfvade rnö,
Der skall jag tjuta måhända en smula,
Tömma min flaska och sedan dö.
* Ranta = svirra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
