Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Året 1888, politisk revy af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
âô
upptagandet af makter af andra ordningen, hvilka, förut vana att
behandlas med sträft förakt, numera röna en kärvänlig courtoisie.
Sälunda anslöt sig furst Rumänien, derefter Spanien, och må-
hända har ordningen nu kommit äfven till Sverige. England har
väl hittills aktat sig för att inklämma sin öfver jorden famnande
verldspolitik inom de bismarckska rålinierna, men gentemot de
ryska lystnaderna i Orienten har det med Österrike och freds-
ligan gemensamma intressen.
Med ett sådant ryggstöd tycker sig Österrike ej behöfva
falla undan för sin pockande granne i öster. »Önskar Ryssland»,
förklarade vid årets början tidningen Presse, »ett godt förhål-
lande mellan de båda staterna, är basen icke Bosnien, utan Ber-
lintraktaten». Men å andra sidan börjar det också känna bero-
endet af sitt ryggstöd och det förödmjukande i att ständigt hör-
samma lystringsorden från Berlin. Vid flere tillfällen har Bis-
marck tillrådt eftergifter, hvilka isynnerhet af det ryssfiendtliga
partiet i Ungern med stor ovilja upptagits. Medan rikskansleren
Kalnoky nära ansluter sig till den tyska politiken, är hans före-
trädare, ungraren Andrassy, numera icke längre Bismarcks vän
och lär arbeta för att leda Österrikes statskonst in på helt an-
dra banor. Af honom ansågs inspirerad en i slutet af jan. i
den engelska Times införd wienerkorrespondens i sådan anda.
»Man är», stod det här att läsa, »i Wien allmänt förvånad öf-
ver, att furst Bismarcks organer, i trots af de pompösa försäk-
ringarne om trippelalliansens fredliga välgerningar, föra ett språk,
som om freden endast kunde skyddas, om Österrike gör Ryss-
land eftergifter på Balkanhalfön». Det insinuerades tillochmed,
att »det tysk-österrikiska förbundet måhända vore mer en lifs-
fråga för Tyskland än för Österrike», och det frågades rent ut:
»Hvad skulle det blifva af Tyskland, om Frankrike och Öster-
rike plötsligen blefve allierade?» Det låg liksom en betydelse-
full vink i de tillagda orden: »Det habsburgska riket kan mycket
väl ega bestånd utan Tyskland, måhända icke under grefve Kal-
noky, men under nå^on annan minister, som litar mer på denna
monarkis styrka».
Som ett dundrande »gif akt!» ljöd Bismarcks »stora tal»
den 6 febr, vid tyska riksdagen, der han uppträdde för de af
regeringen begärda stora anslagen till landstormens förstärkning.
Redan vid föregående års riksdag hade han vidrört möjligheten
deraf, att Preussen en gång i framtiden kunde finna mot sig
samma koalition, mot hvilken de fordom förde det sjuåriga kri-
gets blodiga kamp. Nu mönstrade han dessa makter hvar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
