Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Hr Linden hade åtskilligt tagit sig i sin Juanito-
framställning. Specielt märktes Arlbergs-edukationen i reci-
tativen, somliga illusoriskt à la F. A. Klackarna mâtte ha
repat sig ocksâ, hr L. hade vuxit. Nödvändigheten att för
att bli hörd anlita skrikparlando störde nu som förr i denna
bel canto-opera; de sceniska arrangementen i finalerna hjelpa
dessutom föga hr Linden; snarare motsatsen. Hans spel i
sista akten vardt skarpt klandradt af många bland abonne-
mentspubliken. Det är dock icke så godt må abonnements-
publiken tro. Jag var glad att det gick så pass som det
gjorde. Odisputabelt var debuten mycket sämre. Hr L.
gör nu allt hvad han kan, men han kan icke, kan icke, kan
icke sjunga och spela Don Juan. C’est f— — —, mais
c’est comme ça!
Hvarje år i julveckan arrangerar numera K. Operan en
liten hjeltetenor-uppvisning för sin benägna publik.
En liten hjeltetenor blef det ock i år, men en vacker.
Hr Lundmark var det i fjol, liten och vacker också han, i
Lohengrin. I år var det Den Stumma och hr Hagman, liten
och vacker, till och med mycket vacker.
Hr Lundmarks redebut rekryterade dock ej hjeltetenor-
facket, hans mellanregister var på god väg, men ej resten.
Hr L. blef i stället en förstärkning för den komiska operans
heroer och härutinnan kan man om honom hysa grundade
förhoppningar*.
Hr Hacjman är en ny sångare, vid hvilkens framträ-
dande vi i ovanlig grad fäst oss, allt sedan hr H. allraförst
tillvann sig vår uppmärksamhet på Nya Teatern i operetten
Nanon. Vi påpekade redan då hvilken framtid kunde ligga
i »detta ovanliga röstmateriel, hjeltetenor». Med ledsnad
funno vi sedan att hr H fastnat för Vasateatern, hvars
musik är af allt annat än uppfostrande art för en ung röst.
Icke ogerna sågo vi derför att hr H. slet sig derifrån —
det må nu ha skett litet grand burdus — och började stu-
dera litet ordentligare. Att dessa studier ej varat längre
än ett par tre månader, förmärktes nog vid Masaniello-
* Se »Ur Dagens Krönikft» — Januari,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>