Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Tre dikter från franska revolutionens tider, öfversatta för Dagens Krönika af Edvard Fredin - II. Den unga fången, efter André Chénier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Men hvarför skall jag dö? Jag somnar lugn hvar kväll
och drömmer ljuflig dröm och vaknar glad och säll
och gråter aldrig ångrens tårar.
Jag är de fångnes sol; enhvar när han mig ser,
som vid en änglasyn betagen, hänryckt 1er
hur tung en sorg hans änne fårar.
Bland dimmor skymtar blekt det mål, som jag mig drömt;
i barndomsdalens hägn jag nästan kvar mig glömt
bland blommorna på gröna stränder.
Till lifvets gästabud jag nyss har blifvit väckt,
den fraggande pokaln munskänken ej mig räckt
att gripas fast af mina häuder.
Omkring mig våren 1er. Och måneskiften gå
förrn odlarns höjda arm den mogna skörd skall slå
och solen högt på himlen lyser.
O, liljan är jag lik, som, väckt af daggens kyss,
till morgonrodnans fjät i salig undran lyss —
men ve! för aftonen jag ryser.
Vik hädan hemska syn! För tidigt, bleka död,
du kommer, gå! Du vet hvar hungersargad nöd
anropar dig att lian höja!
Ack, fagert dalen 1er och himlen strålar ljus
och ljufligt strängaspel jag hör i vindens sus —
o nej! nej! död, du måste dröja!» —
Så klagar, fängslad här, en flicka ung och blek,
och lyran på min arm, som eolsharpan vek,
för hennes sorgsna stämma klingar.
Ur kvalens slöa lugn jag rycker mig en stund
och skänker så hvar suck, hvart ord från hennes mund
i stilla glädje diktens vingar.
Måhända skall min sång i dunkla framtidsdar
en undran väcka: hvem det fagra offret var,
hvars suckar genom tiden darra?
Hvart hennes ord var sång, hvar rörelse behag —
Som hon vi bäfva dock vid tanken på den dag,
då våra bödlars fotsteg knarra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
