Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Till franska revolutionens hundraårsminne - Stjernan i moln, ett Tegnérsminne af Paul Fritz Mengel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Men då allt var ordnadt för Tegnérs ditflyttning, upp-
stod en ny svårighet, den, huru en af Tegnér antaglig före-
vändning för afflyttning från hans bostad i Storkyrkobrin-
ken skulle uttänkas. Den svårigheten löstes af Heurlin —
sedermera biskopen — på ett fyndigt sätt med biträde af
Tegnérs hyresvärd, som var vaktmästare i Presteståndet.
Denne sade sig hafva upptäckt, att hans hustru (det var
en äldre menniska) gått och blifvit — pin kär i Tegnér,
och han bad derför att hr biskopen skulle flytta, eljes vore
han, vaktmästaren, »besluten att förkorta sitt lif». Tegnér
försäkrade, att han aldrig haft smak för gamla fruntimmer,
men då vaktmästaren blef mera enträgen, lofvade Tegnér
att flytta, om vaktmästaren kunde anskaffa en annan bostad.
Jo, det kunde han, och dagen derpå tog Tegnér Liljevalchs
våning i besittning.
I alla rumman fann han en mängd böcker i skåpen
och på borden; han blef förtjust, trodde sig vara i sitt hem
och fröjdade sig öfver att i hans ställe »satt nu käringen
(biskopinnan Tegnér) i Presteståndet och pratade dumheter».
Han sysselsatte sig omvexlande med läsning och skrif-
ning. Liljevalch, som dagligen besökte Tegnér, erfor, att
det var för honom likgiltigt, hvad han läste, och att det
mesta han skref förstörde han genast. Men vid ett besök
erhöll Liljevalch som gåfva ett nyss färdigt epigram, hvar-
jemte Tegnér underrättade, att han skulle skrifva flere i
samma genre, »den enda, i hvilken han vore mästare.»
Detta poem — originalet fans qvar i Liljevalchs sam-
lingar vid hans död, men kom derefter sannolikt i Teg-
nérska familjens ego — hette: Impromtu till en sjöman*.
Derunder stod: »Esaias Haraldsson Tegnér. Skrifvet på
mitt Golgatha, i min arrest på Kungsholmen (i mitt eget
hus). Ur författarens: Samling af Fria, Lösa och Lösaktiga
vers i 15 pentader. Tryckt i Vexiö på Tegnérska bok-
tryckeriet. Säljes till förmån för boktryckaren Lars Hiertas
enka och barn, sedan han dränkt sig i trycksvärta af egen
tillverkning.»
,8
e
it
* Poemet röjer ej ens den minsta oreda i tankegången. Det är
med hänsyn till bildprakt och qvickhet äkta tegnérianskt, men den
ohöljda, blossande sinnlighet, som genomgår stycket, gör, att dess fram-
läggande inför hvilkens som helst ögon måhända ej är lämpligt.
^4nm. c/ Réd. af Dag. Kr.
Ur Dagens Krönika. IX. 3. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
