Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - De »förenade rikena» och »Trippelalliansen», betraktelser af En gammal politikus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
påminner om förhållandet med V artikeln i Prag-freden och
om den behandling, som kommit vårt grannland Danmark till
del. Så länge denna klyfta finnes mellan Skandinavien och
Tyskland, kan, säger han, aldrig något förtroende dem emellan
uppstå. O. s. v. Allt detta är, gudnà’s, allt för sant, och
behöfde vi ej befara något af våra grannar, vore det nog den
bästa politiken att stå helt och hållet på egen, sjelfständig
botten. Men måste man välja mellan Ryssland och Tyskland,
tror jag ingen svensk eller norrman skall blifva tveksam i
valet. Vi förstå långt bättre tyskarne, vi kunna bättre sätta
oss in i deras känslor och föreställningar. Ett förbund med
dem blir i alla fall ett förbund med stamförvandter, ej ett
förbund med en för vår odling helt och hållet främmande
och till för 70 år sedan fiendtlig nationalitet. Visserligen
bör politiken endast i ringa mån syssla med känslor, utan
främst med intressen, detta är nog sant; men icke förty få
vi ej glömma Tilsit 1807 och de aftal som der uppgjordes;
det är ej Tyskland, som lemlästat oss.
Ofvanstående betraktelsers rigtighet lär svårligen kunna
förnekas. Men skall då Skandinavien likgiltigt åse, huru
kriget utbryter och fortgår? Skola vi med platoniskt lugn,
att ej säga hjertlöshet, åse huru kanske Tyskland krossas?
Ingen kan förutse krigets utgång, det står i Guds hand. Skola
vi, när Tyskland ligger utmattadt och blödande, i vår tur
upptaga striden och då duka under? Eller skola vi i sista
fallet utan strid, men nödda och tvungna, förena oss med
kolossen i öster och sända våra söner att kämpa i Bulgarien
och Indien för intressen, som ej röra oss det ringaste? San-
nerligen kan icke frågan betraktas ur flera synpunkter än den
parlamentariske mannen det gjort.
Visserligen utgör Sverges och Norges befolkning icke
ens 7 millioner och våra härorganisationer äro långt ifrån till-
fredsställande, detta kan ej bestridas. Men i alla fall är en
här på 100,000 man ett tillskott i kraft, hvilket Tyskland ej
lär förakta. Soldatmaterialet är utmärkt, om ock öfning och
infanteribeväpning lemna mycket öfrigt att önska.
Men antag att Skandinavien skulle blifva fullkomligt neu-
tralt, ej taga parti för hvarken den ena eller den andra, och
antag att krigets utgång ej blir afgörande, månne ej då den
sannolikheten ligger bra nog nära, att det blir vi, som få be-
tala fiolerna till båda de stridande parterna? Under sådana
förhållanden uppgöres kanske freden på de neutrala makter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
