Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - John Stuart Mill i ny belysning af Hellen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
vara pâ sin plats; och 1848 »Politiska Ekonomiens Prin-
ciper». De mellanliggande âren bevitnade offentliggörandet
af mänga literära och politiska artiklar, hvilka kostat Mill
mycket arbete och förberedelse. Sålunda erfara vi att innan
Mill skref om sin vän Grotes grekiska historia, han läste
hela Iliaden och Odyssén på originalspråket. Under dessa
år gjorde han dessutom bekantskap med Auguste Comte,
intogs af en stor beundran för hans skrifter och började
med honom en korrespondens, som varade flera år trots
Comtes retlighet och dåliga smak. Comte tyckes verkligen
hafv’a varit en riktig Wagner i sina idéer om penninge-
affarer och skref en lång epistel till Mill om rika mäns för-
hållande till filosofer, då Grote vägrade att fortfara med
penningeunderstöd.
Sedan »Politiska Ekonomiens Principer» utkommit
märka vi ett nedgående i J. S. Mills literära verk-
samhet; hans oerhörda och oupphörligt fortsatta ansträng-
ningar hade framkallat verklig sjukdom och till en del
undergräft hans helsa. 1851 gifte han sig med mrs Tay-
lor, den qvinna som han så länge varit hängifven, om
hvilken han talar med passionerad beundran och kärlek,
på hvilken han slösade sitt hjertas dolda skatter, hvilken
han tillskrifver allt det högsta och bästa i de verk han
skänkte verlden. Till henne dedicerade han sin »Politiska
Ekonomi», sin artikel om »Qvinnornas frigörelse», sin »Fri-
het»; han publicerade ingenting, ansåg också ingenting så-
som fulländadt, innan han lagt sista handen dervid i hennes
sällskap och med hennes hjelp. Den eggelse hon gaf honom
kan bedömas af slutraderna i dedikationen (skrifven efter
hennes död) af arbetet om »Frihet»: »Om jag vore mäktig
att för verlden tolka endast hälften af de stora tankar och
ädla känslor som äro jordade i hennes graf, skulle jag vara
mellanhanden för en större vinst för verlden än som någon-
sin kan uppstå af något som jag kan skrifva, icke eggad
och utan hjelp af hennes makalösa snille.» Han gjorde
hennes bekantskap 1831 då hon ännu var gift med mr
Taylor. Hans entusiastiska beundran för henne, hennes
vänskap för honom, gåfvo anledning till förtal; hon skildes
från sin man och lefde ensam med sin dotter till 1851, då
hon — efter mannens död — gifte sig med Mill. Hon
dog i Avignon 1858. »Jag kan ej säga något», förklarar
Mill, »som, äfven i den ringaste mon, kunde beskrifva hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
