Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bourbonerna i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydde på att de hemförlofvade 200 man af Kalmar regemente
åter prompt skulle göra les honneurs, och order derom afgingo
strax till premiermajoren, så att truppen kan vara här tisdags
afton. Här blifver således hädanefter något lifligare och helt
egentligen sagdt, annat ljud i bjällran, ty hittills ha vi blott haft
en trumma och en pipa om qvällarne, hörande till en vakt af 12
man. Våra utländska herrar få emellertid intet veta härom,
hvilka jag trott mig se persiflera vårt ringa spel om aftnarne.
Dock kan jag ej säga det med full visshet.
Titulus må veta att konungen nu tillåter société hos sig
om qvällarne på utsatt tid inemot kl. 9, men hittills har man
icke hunnit formera den större, än af generalen, kommendanten,
stadsmajoren, chefofficeraren för den lilla kommenderingen, löjt-
nant Karl Ankarsvärd och mig. När vi komma, sitter konungen
med sina 3 herrar och spelar whist, hvilket varar till ^-11. —
Nous autres stå och se på och då och då få vi en fråga och
dermed är det allt — sitta få vi ändteligen, men mången skulle
finna detta vara ledsamt, bra ledsamt encore, fastän det är en
heder att vara kallad dertill. I förgår åkte konungen ut för
att promenera. Det gjorde han ock med besked i två timmar,
förbi Skälby, generalens boställe.
Som en conte à rire berättade han mig, det en prest på
Öland vid hästars ombyte hade hjertligen bedt honom stiga ur
vagnen för att låta se sig af kyrkfolket, men det regnade ganska
starkt. Folket stod under skjul. Konungen föregaf att han
icke väl vågade att bli våt. — Han skulle alltför gerna tillåta
hvilken som ville komma till sig till vagnen — men presten
tycktes föga vara belåten dermed att han icke vann sin önskan.
— Än en trait af en annan. En ung prest i full förtröstan
att kunna samtala med konungen genom abbén på latin, sade
likväl att han talade bättre franska än latin. »Tant mieux»,
sade herrarne, »vous êtes notre homme». Men när det kom
till saken, förstod han icke hvad de sade, kunde ej heller ex-
primera hvad han ville ha sagt sjelf — ce qui ne donnait pas
à nous autres une grande opinion de son latin. Också restait
il à bout de cette langue.
I går åkte konungen åter ut, men denna gång, bara
ut till tullen. Derifrån gick han till slottet, besåg der noga
alla rummen, intill det minsta. Språkade mycket om Kalmar-
unionen och röjde då, som ofta eljes, mycken beläsenhet i svenska
historien och ett horribelt starkt minne. Hans berättelser äro
högst charmanta. Tit. må tro, att jag ock gifvit mig ombord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
