Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Under munlåssystemet, prolog till en svensk Geffken-historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Justitieombudsmannen, efter att ha genomläst brefvet:
Nej ; jag finner det så intetsägande som möjligt.
().Nåväl, tag detta bref äfvensom Posthumus’ och
Geffroys skrifter (lemnar dem åt justitieombudsmannen) och
bed h. exc. utrikesministern genomögna dem. Han skall
då utan tvifvel finna, att här ej föreligger något skäl till
inskridande.
Justitieombudsmannen: Jag skall uppfylla eder önskan.
Men jag skall tillika be få erinra eder om den straffpåföljd
som, enligt § 18 kap. 8 strafflagen är stadgad för den, som
uppenbarar honom anförtrodda hemliga statsunderhandlingar.
Det kunde hända att ni ej har reda på strafflagen i alla
dess enskildheter. Jag har derför velat väcka er uppmärk-
samhet.
De sista orden yttrades i en mycket allvarlig, något
höjd ton.
För att en hvar må fullt inse hvad justitieombudsman-
nens erinran innebar, skola vi ordagrant anföra nämda para-
graf. Den lyder som följer:
»Har den, som betrodd är att veta hemliga underhand-
lingar, rådslag eller slut i ärende, derå rikets säkerhet eller
rätt emot främmande makt ligger, dem uppenbarat, eller
outtröttliga uppmärksamhet hvarmed konungen följde Danmarks öde.
Det slutar med följande ord: »uti historiens minnen skall detta initi-
ativ kröna E. Maj:ts namn med odödlig ära.»
De inledda underhandlingarna blefvo emellertid till sitt innehåll
snart kända i Köbenhavn och uppväckte stor harm bland alla dem,
som höllo på ett Danmark intill Eidern, och dessa utgjorde flertalet
inom Folketinget. Deras språkrör, Fædrelandet, uttalade sig skarpt
mot förslaget och sade bland annat : »vi ha en bitter erfarenhet som
lärt oss, att kung Karl eger ingen makt att i Sverge bringa till utfö-
rande sina personliga planer och önskningar då de strida mot hans
regering». Detta allt verkade en förändring i Monrads sinnesstäm-
ning. Härtill kom, att Kristian IX ännu då hoppades på bistånd från
England och af sitt tyska sinnelag och en del af sin omgifning in-
vaggades i den föreställningen, att han under ett eller annat namn
skulle kunna få behålla Holstein». — Som tillägg till dessa med-
delanden af Anti-Marcellus nämna vi att Edinburgh Review juli
1871 innehåller en uppsats i ämnet, hvari Monrads omkastning
med skärpa bedömes. Våra läsare behagade nu observera att hr von
Qvantens mening är ingenting annat än att såsom historieskrifvare
närmare skildra och i vissa fall beriktiga de förhållanden hvarom
här är tal, särskildt beträffande grefve Henning Hamiltons ställning till
frågan. Att Henning Hamilton fcåe i verkligheten var med, hvilket
hr von Q. närmare utreder, är ju i sjelfva verket en utredning som
förbättrar regeringens ställning. Red. af D. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
