Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den 5 Maj 1789 af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
för varmt i salen, tog konungen genast hatten af sig, och
då följde alla hans exempel.
Derpå framträdde storsigillbevararen Barantin. Han
började med ett vidlyftigt ordande om konungens välgernin-
gar och goda uppsåt. Sedan vidrörde han på ett långt
ifrån tillfredsställande sätt den vigtiga frågan om sättet för
omröstningen. »Ehuru», sade han, »omröstningen efter
person, så vidt den lemnar blott ett enda resultat, tyckes
hafva den fördelen att bättre tillkännagifva den allmänna
önskan, så är det likväl konungens vilja, att denna nya
form blott med alla riksständernas frivilliga samtycke och
med hans majestäts bifall skall kunna träda i verksamhet».
Orden mottogos, såsom man kunde vänta, med ringa bifall,
och snart visade sig, att tredje ståndet redan beslutit göra
sin vilja gällande.
Med spänning väntade man att få höra Neckers tal,
som nu skulle följa, och man fick höra mer än tillräckligt,
ty han talade i hela tre timmar; men han talade »såsom
generalkontrollör och som en klok man», säger Mignet.
Som generalkontrollör framlade han finansställningen och
de synpunkter, som vid ordnandet deraf borde komma i be-
aktande; som klok man undvek han varsamt att utkasta
oenighetsfrön redan vid första sammanträdet och antydde
derför i lena, hemställande ord utvägar till en fredlig lös-
ning af omröstningsfrågan. Säkerligen hoppades han, att
svårigheterna skulle parlamentariskt utjämnas. En förhopp-
ning tog sig väl ock uttryck genom konungens i trontalet
uttalade önskan: »Måtte denna tidpunkt blifva för alltid
minnesvärd för rikets lycka och välfärd»; denna önskan
uppfyldes väl i sinom tid, om än uppfyllelsen förbereddes
på ett sätt, som för den kunglige talaren sjelf och äfven för
många af församlingens medlemmar blef det minst behag-
liga. De styrande hoppades, att församlingen skulle råda
bot på. finansbristen, och hela nationen hoppades att djupt
kända missförhållanden skulle genom henne afhjelpas.
Bland kleresiets medlemmar satt Talleyrand, nyutnämd
biskop af Autun, bland adelns sutto Lafayette och Filip af
Orleans, i tredje ståndets grupp stodo Mirabeau, Sieyès,
Lanjuinais, Robespierre och Barère. De spelade sedan, hvar
på sitt sätt framstående roller i det stora drama, som bör-
jade den 5 maj 1789 i Versailles och slöts den 5 maj 1821
på St. Helena. Och denna nationalförsamling, hvars kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
