Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från parkett, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
personer och händelser och platta godtköpssanningar. Af
en skicklig hand underkastad en genomgående hopdragning
och bortskärning, skulle pjesen emellertid, oaktadt bristen på
inre värde, dock kunna låta se sig, då den innehåller åtskil-
liga rätt lustiga repliker, men nu var det svårt. Måhända
lika rolig som Svenska teaterns »Fröken Räf» och »Byrå-
kraten», stod den i alla möjliga hänseenden afgjordt långt,
långt under »Namnkunniga fruar», hvarmed den hade ett
något snarlikt ämne. Spelet var äfven skäligen intresselöst.
Hr Personne brydde sig föga om att ens i maskering få en
tillstymmelse till individuel och karakteristisk typ af den
unge vetenskapsmannen, och hvad af stycket måhända
i en karaktärsskådespelares hand kunde ha fått något all-
varligare värde dref han öfver på det parodiskas område,
men lyckades understundom genom sina nasala toner och
andra gamla choser framkalla skratt hos publiken, hvilken,
visst icke entusiastisk för resten, dock tycktes road af gan-
ska små medel. Hr Bæckstrôm hade måhända en ny mask,
men säkert är att i stället för den nervöse storstadsbankiren
reproducerade han en af sina vanliga stereotypa tjocka gub-
bar, men en gubbe, som var mer än tillåtligt bondsk och icke
ens rolig. I första akten förekom en större bal; de dansande
paren tycktes vara summa 9; kanske var det 10, högst 11.
När man med sådant oförtröttadt nit, som Svenska
teatern frestat på de tyska lustspelen, är det minsann inte
för mycket att det till sist slumpar väl till och man fiskar
upp ett så hyggligt och bra stycke som »Namnkunniga
fruar». Det förnekade visserligen icke helt och hållet sitt
hemland och gjorde på sina ställen ett ganska artificielt in-
tryck, men var på det hela mycket fiffigt hopkommet och
ganska spelvärdt och underhållande. Deremot efterföljdes det
af ett annat tyskt stycke, hvars enda berättigande på svensk
scen var det nästan mirakulöst ypperliga slag af drastisk
komik, som fru Littmark, förtjenstfullt sekunderad af hr
Warberg, deri kom åt att visa. Hvad teaterns repertoar
för öfrigt beträffar, kan man just inte påstå, att den, som
hoppades i samma repertoar spåra sträfvan till en åt-
minstone någorlunda konsekvent, för literatur, god smak
och skådespelarutveckling gagnande täflan med Dramatiska
teatern, har haft större anledning att känna sig entusiastisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
