Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
lan Karl XV och hans förtrogne, d. v. s., enligt Anti-Mar-
cellus, Hamilton, â ena sidan, och Monrad och Carlsen å
den andra. Men den som gar till Revue des deux Mondes
finner ej der ett ord om, att grefve Hamilton var konung
Karls förtrogne i denna sak. Icke ens Hamiltons namn
förekommer i Geffroys uppsats. Deremot läses der i redogö-
relsen för de »outgifna aktstycken», som Geffroy fatt stälda
till sin disposition, bland annat följande: »Efter brefvet af
den 13 maj (från Monrad till konung Karl) träffa vi endast
på en skrifvelse från hr von Qvanten till hr Carlsen, dansk
hoQägmästare, väl bekant för sina skandinaviska åsigter, på
grund af hvilka han blifvit indragen i denna förtroliga bref-
vexling. Han hade nyss trädt in i det danska kabinettet
som inrikesminister, och Karl XV:s förtrogne skref till ho-
nom» etc. Det är ju tydligt hvem Geffroy angifver såsom
Karl XV:s förtrogne. Ett misstag begår Anti-Marcellus
ock, då han yttrar, att författaren i Revue des deux Mondes
tyckes »på diplomatisk väg ha fått del af skriftvexlingen».
Geffroy erhöll, efter många om och men, del deraf genom
danske skandinaven dr Karl Rosenberg, sedan jag af konung
Karl utverkat tillstånd dertill (se bilagorna). Exakt deremot
är texten till det af Anti-Marcellus meddelade utkastet till
familjefördrag. Den är aftryckt ur det bekanta memoar-
arbetet »Ur minnet och dagboken om mina samtida» af
Posthumus, elfte delen, 1874, sid. 121—122. Ett litet igen-
känningstecken har följt med. Posthumus anför nämligen
i sammanhang med hvad han meddelar om de skandinavi-
ska förslagen 1864 ett yttrande, som en officer i konung
Karl XV:s svit skall hafva fait i anledning af de förmo-
dade öfverenskommelserna mellan konung Karl och Fredrik
VII af Danmark under deras sammankomst på Beckaskog
sommaren 1863. Samma anekdot i samma sammanhang
förekommer äfven hos Anti-Marcellus. Posthumus vet emel-
lertid ingenting om, att Hamilton haft med ifrågavarande
sak att skaffa.
Grefve Henning Hamiltons syn på skandinavismen var
ej heller den radikalt nationella, från hvilken förslagen 1864
utgingo. Hamilton har sjelf dragit försorg om att ej lemna
någon i okunnighet om sin uppfattning. Efter Danmarks
sönderstyckning utgaf han två politiska broskyrer: »Kriget
i Tyskland år 1866» samt »Frankrike och Tyskland åren
1870—1874». I hvardera berör han, såsom naturligt är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
