Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
jag bäst kände förslagets uppliof och kunde muntligen un-
derrätta derom, efter öfverenskommelse med alla dem, hvilka
deltagit i detsamma. Jag återvände således till Köpenhamn
i medlet af april och öfverlemnade förslaget till Monrad
jemte bref från konung Karl till honom och Kristian IX.
Monrad mottog mig mycket kallt. På mina fram-
ställningar; dem han åhörde med en skeptisk dragning
på munnen och en och annan plötslig blixt från sina
skarpa ögon, genmälde han endast, att han skulle »så
fort som möjligt inhemta konungens order och sedan
gifva mig svar». Några dagar derefter skref jag till Mon-
rad ett bref, i hvilket jag efter förmåga och öfvertygelse
sökte styrka förslagets politiska behörighet både ur rent
skandinavisk synpunkt och beträffande Danmarks ställning
till Tyskland (bil. 11). Dagen derpå fick jag från Monrad
ett bref, i hvilket han bad mig besöka sig i hans embets-
lokal. Hans väsende var förekommande, förtroligt och nä-
stan hjertligt. Han meddelade att konung Kristian IX ville
acceptera förslaget och att han sjelf skulle göra allt för
dess främjande. Men han önskade icke, att det i någon del
blefve bekant å Londonkonferensen. Han utvecklade munt-
ligen alla de skäl derför, hvilka återfinnas i hans bref till
kung Karl (bil. 13), skäl, hvilka naturligtvis, hvad unions-
planens genomförande beträffar, borde och måste göra sig
gällande, men som icke egde samma tillämpning på det
dermed förenade alliansförslaget, hvilket tvärt om så fort
som möjligt bort af regeringarna kombineras med konferens-
förhandlingarna. På min fråga, om dock icke förslaget i sin
helhet skulle, så fort det anknutits officielt och antagits af
båda regeringarna, utöfva inflytande på underhandlingarnas
gång, svarade han ett halft aftvunget hastigt: »Måhända!»
Rätta skälet till hans motstånd härvidlag framkom först fram-
deles. Med allt detta fick jag dock det bestämda intrycket, att
Monrad på fullt allvar omfattade unionsförslaget. .Härmed
öfverensstämmer ock innehållet af det bref, som hofjägmästaren
Carlsen samma dag skref till kung Karl. Det heter der:
»Hvad beträffar hr Monrad, så svarar jag för att han skall
gå till förhandlingarna på fullt allvar och med djupt med-
vetande om unionens önskvärdhet» (bil. 14). Och ännu
bestämdare i ett senare bref: »Sedan jag skref till Eders
Maj:t, har jag haft från Monrad ett bref, på grund af hvars
innehåll jag kan försäkra, att Monrad kommer att göra sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
