Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel: Bref från Karl XV, Kristian IX, Monrad m. fl. - N:o 6. Uppsats af E. v. Qvanten i tidningen »Fædrelandet» för den 30 mars 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
anhåller en svensk, som för närvarande uppehåller sig i Köpen-
hamn, om plats för efterföliande rader.
Det säges, att Fredrik VII:s död och danska kronans öfver-
gång till en regent, som antages icke gynna en skandinavisk rikt-
ning i Danmarks politik, omöjligt har kunnat draga ett streck
öfver alliansen. Danmark är ett konstitutionelt land, och det
kan derför vara likgiltigt, hvilka åsigter och sympatier som råda
på tronen, enär ju nationen i sin helhet eger utvägar att göra
sin uppfattning gällande. Utan att förneka att det kan ligga,
sanning i detta, fästa vi uppmärksamheten på en annan omstän-
dighet, som bladet sjelf berör, nämligen den att »några här icke
kunna tänka sig ett Danmark utan Holstein och Lauenburg».
Icke längre sedan än på studentmötet sommaren 1862 hörde
man afgjorda skandinaver uttala stora betänkligheter mot Hol-
steins afskiljande från Danmark. Under sådana omständigheter^
då nationen icke äi på det klara eller ense med sig sjelf i en
för möjligheten af ett skandinaviskt Danmark så vigtig punkt,
kan ett tronskifte, sådant som det nu inträffade, på goda grunder
hafva utöfvat ett ganska stort inflytande på Sveriges handlingssätt..
Novemberförfattningen innebär visserligen ett stort steg till Hol-
steins utsöndring, men hon stänger icke obetingadt vägen till en
ny helstat. Annat vore det, om regeringen tillfredsställande ga-
ranterade Sverige, att hon ville göra upp med Tyskland och för
framtiden träda i ett sådant förhållande till Sverige, att en ge-
mensam nordisk politik kunde göra sig gällande. Men har den
danska regeringen efter Fredrik Vll:s död gifvit eller kunnat
gifva en sådan garanti?
»Fædrelandet» sammanställer den i Danmark rådande benä-
genheten för och tron på den danska helstaten med en förmodad
svensk uppfattning, som skulle bestå i drömmen om en svensk
stormaktstron, upprest på brödrafolkens nackar. Denna svenska,
helstatstendens skulle gå så långt, att den helst säge att icke
blott Slesvig, utan äfven Nordjutland ginge förlorade för Norden,
emedan det då blefve så mycket lättare att inkorporera den åter-
stående delen af Danmark. Denna sammanställning är oriktig
och den gör Sverige orätt. Den danska helstatspolitiken har sin
rot i ett faktiskt tillstånd, som ärfts från föregående tider och
från hvilket man endast motsträfvigt afstår för en ny utvecklings
kraf; den svenska stormaktstronen deremot är någonting overkligt,,
som har sin tillvaro endast i en inbillad framtids fjerrblå.
Dessa tvänne saker och deras politiska inflytande kunna alltså
icke jemföras med hvarandra. Hvad beträffar Sverige, finnas der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
