Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Den 14 juli 1789 af Erik Thyselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
sin invalideld, sina stenhögar och kanongap resa sig ännu
oskadda. Fästningsgrafven gapar oöfverstiglig med sina sten-
väggar.» Folket rusar öfver den nedfälda bryggan, men
drifves tillbaka af en förskräcklig eld från fästningens musköter
och artilleri. Folket, som trott vindbryggans nedfällande ha
skett på guvernörens befallning i förrädisk afsigt, skummar
än mer af raseri och oemotståndlig åtrå att göra sig till
herre öfver Bastiljen. Man tränger å nyo in på den yttre
borggården, som strömmar af de belägrandes blod. Tvänne
gånger försökte förgäfves delegerade från valmanskomitén i
Hôtel de ville att underhandla med guvernören. Invaliderna,
som från tornet sågo den andra deputationens hvita flagga,
lyfte kolfvarne i vädret; folket ryckte fram, troende att man
skulle öppna. Men schweizarne, som besatt den inre gården,
voro okunniga om deputationen och aflossade en mördande
salva. Nya hämderop från folket, troende på ett nytt för-
räderi. Under tiden hade manskap af franska gardet anländt
från Paris med fem kanoner. De riktades mot vindbryggan,
från hvarje tak, hvarje fönster i de närliggande husen sköts
mot fästningen. Anfallet, som förnämligast leddes af sergeant
Elie och urmakaren Hullin, sedermera general under kejsaren,
tilltog i raseri. Trots folkets oförskräckthet skulle dock
Bastiljen kunnat hålla sig, men invaliderna, som blygdes att
längre utgjuta sina landsmäns blod, uppmanade guvernören att
gifva sig. Utifrån trängde ständigt allt mer befallande ropet :
ned med bryggorna. Vacklande mellan tvekan och raseri stiger
guvernören ned i krutrummet för att spränga fästningen i
luften, men hindras derifrån af tvänne af sitt manskap. Han
förmås till kapitulation, vindbryggan nedfälles och porten
öppnas. Bastiljen var tagen efter fem timmars ursinnig
strid. Af de belägrade hade endast en dödats och en sårats,
men af de belägrande hade 80 stannat på platsen, 15 dogo
af sina sår och 73 voro blesserade. Ur militärisk synpunkt
var Bastiljens intagning en obetydlig affär, men det var en
mycket stor tilldragelse i historien, större än en stor batalj,
säger en historieskrifvare.
Löftet till besättningen om säkert aftåg kunde icke hållas.
I den ofantliga folkmassan jäste de vildaste passioner vid
sidan af de ädlaste. Uppretad öfver sina bröders fall tog
en del af folket en blodig hämd på guvernören och flera af
besättningen.
En annan del af segervinnarne rusade ner i fängelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
