Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Musikalisk revy af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
Mästerligt var deremot näppeligen det skrik, hvari op.
Hugenotterna den 15 Maj gick eller — rättare — krånglade
sig öfver operatiljorna. När operan vid Påsken gick jem-
förelsevis förtjenstfnllt, kunna vi ej fatta hvarför det nu
skulle hända så der. Icke många körer aflöpte utan betyd-
lig mansspillan och det oaktadt de ofantliga uteslutningai1
som vidtagits för aftonen. Så voro följande stycken alldeles
borta: andra versen af Raouls aria, riddarqvartetten i B-dur,
hela första finalen ända till stringendot, de badklädda da-
mernas gyckel med den för tillfället blind gjorde Raoul
(utesluten af modesti?), den af Trebelli sjungna arian, zige-
narrondot, Valentines Ess-durromans, femte aktens första
tablå, den stora sluttrions båda allegro vivace och allegro
con spirito (hvilket är väl starkt). Trebelli-arian, Valentines
romance och tablån uteslutas nästan alltid, men af det öfriga
hade åtminstone första finalen bort ges, då Urbain här är
en af de bäst utförda rolerna, jemte den vackra zigenar-
kören, samt trion i sin helhet. Att Raouls aria och riddar-
qvartetterna så fort afbrötos, var deremot en sann lycka.
Alla finalerna voro för resten mer eller mindre ofullständiga,
de flesta mindre ensemblenumren äfvenledes. En uteslutning
som ej gjordes men som behöfts var den stora duons an-
dante amoroso, för hvilket hvarken frk. Klemmings eller hr
Scllmans röster det minsta passa och som nu genom den
senares indisposition gick litet på sin hals. Litet hvar kom
för öfrigt af sig denna föga minnesvärda afton, sjelfva huge-
notten Marcel föll på ett högst vanvördigt sätt hennes huge-
nottsvänliga majestät i talet på ett opassande ställe. Denna
sjöng förträffligt denna afton, så när som på forte-skalorna,
hvilka tarfva vård liksom drillarne böra kunna mer afrundas.
Drillade« gjorde ej basisten särdeles bra på de låga toner,
der Marcel sådant brukar, men drillade ifrån sig en stor
del af partiet gjorde han. Psalmen och skottvisan absol-
verades med mycken kraft och abandon, men sjelfva karak-
teristiken höll sig väl mycket på ytan och lemnade för ingen
del den gripande bild, som partiets främste svenske tolk,
Anders Willman, framstält. Hr Behrens röst har under
årets gästspel i dessa operor ej visat samma friskhet som
under fjolårets, en följd af svårare indisposition, knapt öfver-
vunnen. Att den i alla händelser öfverträffar våra svenska
basister vid k. operan behöfver ej nämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
