Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Från svenska pressens riksdagar - Första publicistmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
var den som hr Bülow framstält om önskvärdheten att lan-
dets publicister matte bilda en kassa, frän hvilken obemed-
lade och talangfulla författare kunde erhålla understöd.
Detta förslag väckte, som ju väl var att emotse, allmänna
sympatier och man tillsatte en komité, bestående af A. L.
Björck, A. Hedin och E. O. A. Lodin för att utarbeta ett
förslag i detta hänseende. Samma komité erhöll dessutom
i uppdrag att till ett kommande publicistmöte inkomma med
utlåtande om och på hvad sätt en historia om den svenska
pressen må kunna åvägabringas, såsom hr Hedin föreslagit.
Bland mindre väsentliga beslut må ett par antecknas, åt
hvilka en nutida tidningsman säkerligen skall dra på mun-
nen, då de ju förefalla som en helt naturlig sak, men som
nog på sin tid behöfde reformeras. Man öfverenskom nem-
ligen att svenska tidningarnes underrättelser från Norge,
Danmark och Finland icke måtte meddelas under rubriken
»Utrikes»(!) samt att en mera systematisk anordning och
uppställning af artiklar och notiser vore önskvärd (så att
t. ex. en tidning, utgifven i Haparanda, främst under ru-
briken »Haparanda» meddelade hvad som passerat i eller
rörde denna stad och den omgifvande trakten, men icke ny-
heter från —■ Afrika eller Kalifornien!)
Hr Hedins förslag, att tidningarna måtte låta trycka
ett årsregister öfver sitt innehåll, föll igenom. Denna an-
ordning, som än i dag icke blifvit tillämpad, är verkligen
önskvärd. Den skulle blifva af ett ovärderligt gagn för
forskaren och för öfrigt för lite hvar, då man ju derigenom
erhöhe en minneslista för hvart år.
En pikant öfverläggning framkallade frågan om qvin-
nans användande vid tidningstryckerier.
Damernas riddare anförde till sina skyddslingars för-
svar att de alstrade större ordning, skick och besparing i
ett tidningstryckeri, under det anhängarne af satsen »Inga
damer!» bland annat lade de feminina »typerna» (törs man
använda ordet »typinnorna»?) till last, att »de allesammans
pratade på en gång i sätteriet» (!!).
Lyckligtvis ginge damerna segrande ur striden, i ty att
mötet »resolverade» att då de flesta publicister äro bok-
tryckare, kunna de sålunda verka för qvinnans användande
i Gutenbergs tjenst.
Mer än tjugu år hafva sedan dess förflutit och vi hafva
inträdt i en tid, som är allt för fördomsfri för att icke högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
