Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Från svenska pressens riksdagar - Första publicistmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
Minnesgod af almanackans alla parad- och festdagar försum-
made han naturligtvis inte att gifva en »Stor festföreställ-
ning på H. M. Drottningens (Lovisas) födelsedag, med
lindansning, akrobatiska produktioner, komiska intermezzon
äfvensom ett briljant fyrverkeri, hvars slutpjes blir en fest-
dekoration med H. M. Drottningens höga namnchiffer i dia-
manteld, omgifvet af en strålande gloria . . . » ; till sist stor
festbal till kl. 2 på natten.
En qvick revy af detta möte lemnade Schultz, hvars
fint skurna penna egnade ett helt kåseri åt detta pressens
»meeting». Tillfället är allt för frestande att här inpassa
några utdrag ur hans »sprudlende» kåseri, helst det ju kan
vara intressant att erfara hur en gammal publicist ex pro-
fesse då bedömde Sveriges första tidningsmannamöte, som
ju också, naturligt nog, var ett événement på sin tid.
Så här skrifver han bland annat:
»Det opublicerade publicistmötet kallades det af någon
»profan», derför att det i början hölls så hemligt, att ingen
mer än de »kallade» hade nys om att det var i görningen.
Smädaren tyckte förmodligen — och var bestämdt icke en-
sam om den meningen — att offentlighetens män minst af
alla borde sky offentligheten. Detta var dock blott en tyst
öfverenskommelse, som hölls ända tills någon tidning en
vacker morgon tog ett beslutsamt initiativ och sqvallrade
om för den nyhetshungrande allmänheten, att äfven tidnings-
skrifvarne blifvit smittade af den allmänna mötesfebern.
Ven tredje statsmakten — som den blygsamt kallar sig
... blygsamt, emedan den i sjelfva verket torde vara den
första — har alltså hållit sin första »riksdag». Att vete-
ranen Hierta — »ålderspresident» äfven vid denna riksdag
—- var sjelfskrifven »talman» det är klart. Hvem skulle
annars varit det, om icke den, som kan sägas ha skapat
vår fria press? Att ödet, i form af lottdragning, gjorde hr
Hedlund till vice talman, var alldeles i sin ordning. Herr
Stockholm borde väl dela med sig lite åt Herr Göteborg.
Vare det nu långt ifrån mig att påstå det vi publici-
ster, när vi så der, bekanta och obekanta, stöta tillsamman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
