Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Från svenska pressens riksdagar - Första publicistmötet - Andra publicistmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
frågor. Var det t. ex. icke politik med i spelet, när vi
kommo öfverens om att ej föra Danmark, Nordslesvig och
Finland till Utlandet? Besitta är det icke den öppendagli-
ste skandinavism!
Och nu kan det vara nog med detta causerie. — Jag
ber min vän hr G., som ifrar så mycket för språkets rens-
ning, om ursäkt för det jag använder ett utländskt ord och
till på köpet icke skrifver: kåseri. Vill någon kamrat låna
denna uppsats af mig, så håll till godo; den behöfver inte
citeras; jag ber blott att om den efteråt befinnes innehålla
»skandalofog», man icke då skjuter skulden ifrån sig och
på mig. Och vill någon skrifva ett genmäle, så skicka det
till undertecknnd och ej till någon annan, ty för den här
biten sätter jag
Ansvarig utgifvare: Nisse.>->
Andra publicistmötet
egde rum i Göteborg d. 18—21 juli 1869. Man samman-
trädde i frimurarelogens pelarsal. Till ordförande utsågs
med acklamation L. J. Hierta, till v. ordf. S. Ä. Hedlund
och till sekreterare A. Krook. En hel timmes diskussion
framkallade den af hr Borg föreslagna »kontrollen å Stock-
holms- eller landsortsbladens korrespondentartiklar». Hvad
särskildt beträffar Stockholmskorrespondensen, som då ännu,
kan man säga, låg i sin linda och först ett tiotal af år sed-
nare tog första steget till den utveckling den nu eger, så
framstäldes mot den från ett par håll ganska skarpa an-
märkningar, hvilka nog icke saknade sin grund. Ja, dessa
så lösligt och lättsinnigt hopkomna artiklar kunde, menade
en talare, ibland till och med jemföras med dem som före-
kommo i hufvudstadens så mycket klandrade skandalblad.
Flere landsortsredaktörer togo de förkättrade korresponden-
serna i försvar. Hr Gumælius ansåg dem icke alls vara så
innehållslösa och obetydliga, som man påstod. Stockholms-
tidningarne meddelade till och med utdrag ur landsortstid-
ningarnes korrespondenser, de der till och med innehålla
»fakta». Den lätta form, hvari dessa korrespondenser nu
för tiden framträda, vore utan tvifvel bildad efter det mön-
ster, som hufvudstadstidningarne genom sina kåserier, krö-
nikor o. d. sjelfva bragt på modet. Hr Bülow ansåg, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
