Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6—7 - Rosor och törnen. 1889 års publicistmöte i Göteborg af Gunnar Hægerstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
stadsvärdighet utaf att icke någon af de dagliga hufvmdstads-
redaktörerna deltogo i mötet, hvilket de mot all rimlighet och
verklighet upptaga såsom ett afsigtligt förbiseende, hafva de
icke annat sätt för att uttrycka sitt misshumör än att med
oartigheter undfägna främst de stackars stockholmspubli-
<;ister; som råkat infinna sig vid mötet och dernäst stock-
holmspubliciteten i sin helhet. Sålunda upplyser den bety-
dande tidningen »Göteborgs marknadsberättelser», att stock-
holmarne voro såväl qvantitativt som qvalitativt obetydliga,
och den hederliga »Borås tidning» skär alla öfver en kam
såsom fribytare inom pressen samt yttrar sig särskildt om de
qvinliga deltagarne med all den älskvärdhet och spiritualitet,
hela den intelligens och frihet från bornerthet, som endast
en gentleman från Borås kan utveckla och som står i så
innerlig harmoni med den beundran för de »mästerliga brö-
derna Hegelmanns produktioner och bröderna Schwarz pre-
stationer» å Lorenzberg, hvaraf samma artikel genljuder.
Och skånetidningen »Morgonbladet» meddelar helt öppen-
hjertigt, att det »icke gjorde ett uteslutande godt intryck,
då vid niotiden, sedan supén fortgått en stund, ett tjugotal
stockholmspublicister anlände till Valand.» Det mindre
goda intrycket uppstod väl deraf, att stockholmarne vid sin
ankomst bröto den förut rådande stela och högtidliga tonen
och åstadkommo litet sorl och lif i samqvämet, men härmed
huru som helst, så bör sagda mindre goda intryck snart
hafva förflyktat, ty stockholmarne försvunno inom en kort
stund så godt som mangrant. Matfriska, som de voro efter
■en lång kanalfärd, begåfvo de sig till Lorenzberg såsom
enda utväg att få litet mat och dryck till lifs. Vi skulle
icke hafva omnämt detta, om det icke redan skett i en
landsortstidning och om vi icke hade så stor anledning att
lyckönska stockholmarne till detta steg. Ty hade de kom-
mit något förr till den rikliga supén, hade det väl gått med
dem som med en annan mötesdeltagare, hvilken, enligt Ne-
rikes Allehanda, blifvit utsatt för »ett dumt och skanda-
löst anfall i Göteborgsposten», för det han låtit matbitarna
sig väl smaka på den fest, å hvilken Göteborgsposten var
värd.
Mest oblid i hågen mot de arma stockholmarne är dock
hr Härje i Sydsvensken. Icke nog med att de stockhol-
mare, hvilka bevistade göteborgsmötet, förklaras sakna all
representativ betydelse — utan han begagnar äfven tillfället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
