Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karl XV:s unionsförslag af Emil v. Qvanten. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
rättsligt skiljas från den »öfriga monarkien».1 De admi-
nistrativa banden kunde vid behof lätt lösas. Manderström
till och med uppgör normalbudgeten för de gemensamma
inkomsterna och utgifterna. Han kunde ej ha varit om-
sorgsfullare om det gält hans eget land. Slutligen ledsagas
dessa försäkringar, dessa uppmaningar, dessa förslag af en
obligat refräng, som oupphörligt tillkännager att det gäller
en »tvistefråga, hvars betydelse för oss sjelfva är uppen-
bar»2, »en ständig fara för den allmänna freden och sär-
skildt för Nordens lugn»; »en tvist, som hvilar tungt öfver
vår framtid, och som, om intet göres för att slita den
samma, nödvändigt måste, förr eller senare, framkalla en
kamp, för hvilken vi svårligen kunna förblifva främmande»3,
en lösning, »för hvars framgång vi äro i högre grad än
hvarje annan tredje makt intresserade».4
Så fortsätter Manderström år efter år att drifva dansk
och nordisk politik, Hemställes, om detta kunnat ske endast
på lek? Eller om någon kan misstaga sig på slutmålet för
denna politik? Huruvida Manderström gick till verket de
bon coeur må härmed lemnas osagdt. Att han gjorde det
på fullt allvar, kan ej betviflas.
Som en Fabius cunctator gaf den danska regeringen
blott långsamt vika för den svenska regeringens cnträgen-
het. Slutligen tog den sitt parti och gjorde genom pa-
tentet d. 30 Mars 1863 ett steg till Holsteins utsöndring.
Såsom var att vänta, framkallade åtgärden Tysklands mot-
stånd. Den 9 påföljande Juli fordrade Tyska förbundet
patentets upphäfvande, under hot om exekution i Holstein,
hvilket var inledningen till ett krig. Manderström försvarar
genast i en ny depesch patentets berättigande och tillägger
refrängen i en ändå mera bestämd form, betonande »de all-
1 När lord John Russell på allvar föreslog, att Lauenburg, Holstein,
Slesvig och Danmark skulle ega hvar sin oafhängiga representation, samt
att alla dessa representationer skulle ega samma befogenhet att besluta i
monarkiens gemensamma angelägenheter, replikerade Manderström bitande:
»I allmänhet finna Europas suveräner det kinkigt nog att komma till rätta
med ett enda parlament. Förste statssekreteraren gör för visso konungen af
Danmark stor ära, då han anser honom i stånd att kunna regera med
hela fyra.»
2 Dep. t. sv. sänd, i Köpenhamn d. 14 Mars 1861.
3 Dep. t. sv. sändebuden i London, Paris och Petersburg d. 29
Mars 1861.
4 Dep. t. sv. sänd, i Petersburg d. 30 Dec. 1862.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
