Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel - N:o 19. Från konseljpresidenten Monrad till E. v. Qvanten - N:o 20. Till Konung Karl XV från konseljpresidenten Monrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
skrifvelse vågar göra mig förhoppning*. Jag känner ingen svensk
statsman, med hvilken jag med större tillit skulle träda i en
förtrolig skriftvexling.
N:o 20.
Till Konung Karl XV från konseljpresidenten
Monrad.
Eders Majestät!
Köpenhamn den 13 maj 1864.
Med innerlig glädje emottog jag Eders Majestäts bref och
hoppas att det helt och hållet öfverensstämmer med Eders Maje-
stäts vilja, då jag genast meddelar de allraunderdånigste anmärk-
ningar, som mitt lifliga intresse för saken framkallat hos mig
Eders Majestät har tagit initiativet i den för Nordens fram-
tid så stora, och betydelsefulla saken. Uti historiens årsböcker
skall detta initiatif slingra en oförvissnelig krans omkring Eders
Majestäts namn. Efter denna krans skall min egen allernådigste
Herre och Konung aldrig utsträcka handen; han skall nöja sig
med det blygsamma berömmet, att ärligt och trofast hafva räckt
Eders Majestät brodershanden.
Eders Majestät har visat mig den nåden och det förtroen-
det, att vilja öfverlemna till mitt bedömande, när den rätta tid-
punkten skulle vara kommen till att inleda en officiel behand-
ling. Såsom jag förut allerunderdånigst har utvecklat, är det
min öfvertygelse, att tiden för att begynna en sådan förhandling
ej är kommen så länge konferensen sitter i London, och det är
mig en verklig glädje att Eders Majestät har funnit, att de af
mig framstälda skälen ej voro utan vigt. Men, Eders Majestät,
detta var blott sakens negativa sida. Långt svårare är deremot,
att bilda sig en klar åsigt om när den rätta tidpunkten kommit
för de nämda förhandlingarna. Det är isynnerhet de diplomati-
ska förhållandena, som det gäller att bedöma riktigt. Men det
är icke någon falsk blygsamhet, då jag nödgas göra gällande, att
vis-à-vis Eders Majestäts regering är min erfarenhet så ringa,
mina förtroliga förbindelser så få, att jag blott illa skulle mot-
Någonting sådant hade icke skrifvits. Tvärtom. Se bil. 16, 17,18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
