Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Den 4 Augusti 1789, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berör provinsprivilegiernas ömtåliga ämne, är affattad i öf-
vertalande ton så här: »Då en nationel författning och all-
män frihet är för provinserna förmonligare^ än de privile-
gier några af dem åtnjuta och hvilkas uppoffring erfordras
för en helgjuten sammanslutning af rikets alla delar, stad-
gas att alla särskilda privilegier, gifna åt provinser, kanto-
ner, städer och kommuner . . . oåterkalleligen afskaffas och
för framtiden inbegripas i alla fransmäns gemensamma rät-
tigheter. » Art. ii stadgar, att »alla medborgare utan af-
seende på börd ega tillträde till alla kyrkliga, civila och
militära ämbeten». Art. 15 berör frågan om reducering af
pensionerna. Till slut komma jubelartiklarne. Art. 16 för-
ordnar att en medalj skulle slås »till åminnelse af de stora
och vigtiga beslut som till Frankrikes lycka fattats», och
att te deum skulle sjungas i rikets alla kyrkor. Art. 17
proklamerar Ludvig XVI som »restaurateur de la liberté
française». Art. 18 förordnar om uppvaktningen hos ko-
nungen, till hvilken borde hemställas om afsjungandet af
ett te deum i slottskapellet, der nationalförsamlingen man-
grant skulle infinna sig. Art. 19 är senare tillagd med
hänsyn till det kungliga utlåtandet.
Då besluten af den 4 augusti, under de följande da-
garne supplerade och slutredigerade, den 13 aug. framlades
för konungen till stadfästelse, kom högstdensamme i en ej
ringa förlägenhet. Motsatte han sig dem, skulle han råka
i harnesk mot nationen och synas likgiltig for det allmänna
bästa; stadfäste han dem, skulle han stöta från sig hofvet,
adeln, ja hela denna »le monde» som dittills trott sig vara
Frankrike och sedermera tänkte göra detta land ett så stort
spratt genom sin utvandring. Han lät uppsätta ett utta-
lande, hvari han berömde nationalförsamlingens ädla vilja
och goda uppsåt, men bifogade åtskilliga anmärkningar och
särskildt framhöll, att de fattade besluten egentligen vore
titeltexter till en mängd lagar, hvilka hvar för sig fordrade
omständlig undersökning och försigtig redigering; det var
således både »de obotfärdigas förhinder» och »uppskof för
tids vinnande». Nationalförsamlingen tog då den fintliga
utvägen att förklara de fattade besluten för allmänna grund-
satser, hvilka ej behöfde konungens stadfästelse; vid utar-
betandet af de särskilda lagarne skulle deremot konungens
anmärkningar tagas i beaktande. I sådant syfte tillädes
art. 19 till beslutet af den 4 augusti. För att öfva ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
