Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Europa i Köpenhamn af Gustav Esmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Europa i Köpenhamn.
Af Gustav Esmann.
I det alltid förlustelserika Köpenhamn skänker af årets
tider likväl september de fullaste glädjens skålar. Till hvil-
ket vimmel af förströelser inviterar icke denna galanta säsong,
som förenar vintrars och sommars attraktion! Nu är det
icke längre mörkt om aftonen i Tivoli, ty månen skiner stolt
in genom träden, hvilkas löfverk redan är tunt, som håret
på en bonvivants hjessa. Men regnar det händelsevis en
afton, förskaffar man sig med lätthet plats på en teater och
njuter af stycken, som man kanske har glömt sedan man
såg dem sist och första älskarinnor, man kan minnas från
det man var liten. Är det kyligt, inbjuder den lugna cirkus.
Der hypnotiseras man mildt af gashettan, medan man stirrar
på de i rundel galopperande hästarne, som blifvit alldeles
skelögda af att beständigt springa i krets. Till sist har man
tidskrifterna, de nybakade studenterna och de första ostronen,
som det är rent af spännande att taga itu med.
Om man nu efter en sinnenas hvirfveldans på aftonen
vill nästa förmiddag tillbringa några mindre upphetsande tim-
mar, erbjuda sig ju åt alla håll utflygter i en leende natur,
till exempel till den lilla vänliga zoologiska trädgården, der
man kan dricka chokolad och inandas den friska doften af
vilda djur och söta äpplen. Eller också beger man sig ut i
skogen och förvärfvar sig på en rask spatsertur aptit till en
frukost af fiskfilet och manbara tuppkycklingar, att intaga i
en af de näpna restauranterna, der man sitter på balkongen
och nyser och ser bladen ett efter annat hvirfla ned i sin
tallrik. O, det är vackert och dystert; vederqvickt och
rörd rullar man i skymningen tillbaka till den vinkande upp-
lysta staden, de vimlande boulevarderna, de strålande ka-
Ur Dagens Krönika. IX. 9. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
