Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Europa i Köpenhamn af Gustav Esmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
nästa dag på pricken hur många arbetarefamiljer, som kunde
ha fört en sorgfri tillvaro, ifall kejsaren igår hade stannat
hemma på Fredensborg. Och det bör icke herska något
tvifvel om att sådana beräkningar och exempel äro i hög
grad nyttiga till förbättring af arbetarklassens materiella vil-
kor och i det hela till gagn för den obemedlade befolkningen.
Den kungligt kejserliga kortègen rullar genom Köpen-
hamn. Med pomp och följe, under dånande hofslag af pa-
naschprydda springare och genom en dubbel häck af jor-
dens fredligaste befolkning under bevakning och tillsyn af
jordens mest påpassliga polisstyrka. Solen lyser på seldon
och uniformer, på de manliga åskådarnes blottade hjessor
och i de qvinligas af ifver lysande ögon. Små damer sända
djupt nigande de tronande röda kuskarne himmelska blickar.
Stora damer vända länge och entusiastiskt, sträckande på
halsen, hufvudet efter de bortrullande furstliga nackarne.
Och blossande af hänförelse utbrister en sex fots mö i lifvets
höst, säker på att tsaren helsade just på henné, då han
förde sin hvita handske upp till sin hvita mössa:
»Min Gud, hvad jag älskar kejsaren! Ja, om jag vore
karl, skulle jag inte göra annat än ropa hurra för honom!»
Hvilken rörande appell till framåtskridandets barmher-
tighet. Ljuder icke genom denna oförbehållsamma bekän-
nelse en undertryckt suck öfver arbetets orättvisa fördelning,
en skärande klagan öfver den tyranniska samhällsordning,
som förbehåller åt männen en af mensklighetens dyrbaraste
rättigheter, den att våga ropa hurra! Och förtjenade icke
denna qvinna att likställas med en karl? Jo, sannerligen
när man ser den armé af vapenföra och mindre vapenföra,
linie- reserv- och landsstorm, som Köpenhamn håller mön-
string med under kejsarmånaden, samt ser hvad de uträtta,
då må det medgifvas att i alla händelser denna stad synes
mogen för de mest vidtomfattande reformer. Hvem påmin-
ner sig icke från historiska taflor de »hjeltemodiga dragen
af qvinnor under Saragossas belägring», eller — hvarför gå
så långt tillbaka — hvem har icke i friskt minne ett pa-
triotiskt skådespel som för några år sedan gick öfver en af
Köpenhamns scener och der en snölockig invalid sågs dan-
sande som en snurra på sitt träben, med värjan i hand ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
