Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Från våra dagars Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Europeiska damer i Persien tyckas icke föra någon
behaglig tillvaro; de tvina helt enkelt bort, till en del på
grund af de barbariska plägseder som drabba dem. M:me
Dieulafoy träffade två enklingar, en läkare, d:r Odling, som
varit bosatt i fem år i Schiras, och en Mr Blakmaure.
Feber, hetta och förstämning i lynnet hade efter tre, fyra
år bortryckt de båda unga qvinnor, som velat dela deras
tillvaro. Vid sin ankomst till Schiras hade de försökt att
göra promenader till häst och att kraftigt kämpa mot lan-
dets försvagande klimat; men anblicken af obeslöjade damer
i staden hade väckt sådan ovilja, att deras män, åtföljda
af en mängd tjenare, icke kunde skydda dem för grofva
förolämpningar. Då de båda engelsmännen vände sig till
guvernören, förklarade han sig omöjligt kunna göra någon-
ting vid saken. Fru Blakmaure och hennes väninna skulle
der ett besök i det palats, som tillhört den aflidne cheikhen i Kara Sala,
der hon fann fyratio khanoums af alla åldrar, bland dem cheikhens svart-
klädda favorit Torkan Khanoum, inför hvilken de öfriga damerna gjorde
sin reverens likt nunnorna inför abbedissan. Dessa voro klädda i långa
skjortor af svart ylle, som räckte ända till fotterna, och vidbyxor rynkade
vid fotknölarne. Torkan Khanoum har på hufvudet en fichu af svart gaze,
som utgör en ram kring hennes ansigte och sedan går rundt kring halsen.
Typen hos de unga khanoums är elegant; de äro stora, välväxta och förstå
att drapera sig med ojemförlig konst eller koketteri.
Torkan Khanoums första ord till M:me Dieulafoy var: »talar ni
ryska?» Hon är mycket bildad; född circassiska, talar hon persiska, ara-
biska, turkiska och ryska. Hennes inflytande har sträckt sig långt utan-
för harem.
En egendomlig favorit uppvaktade Torkan Khanoum vid M:me Dieu-
lafoys besök. Denna hörde nämligen midt under samtalet ett vildt rytande,
vände sig om och befann sig ansigte mot ansigte med en präktig panter.
»Kom hit, Ourida (Lilla Ros)», utropade Torkan Khanoum.
Pantern reser sig, kommer långsamt fram till sin herskarinna och
sträcker ut sig vid hennes sida, dock alltjemt betraktande mig.
»Det är ett lam, en dufva», tillägger Torkan Khanoum, tar djuret i
famn och föser henne emot mig liksom det varit en kattunge.
Den lilla rosen har ingen sympati för de kristna och besvarar mina
blyga avancer med morrningar.
Vid åsynen af hennes hvita tandrader känner jag mig fattad af en
dåraktig lust att förskaffa mig en säkrare vistelseort; jag låter emellertid
ingenting märka, utan gifver mitt bifall tillkänna öfver Ouridas sällskaps-
talanger. Detta älskvärda vilddjur kan räcka hand, rulla sig på rygg under
rytningar på samma gång hon visar alla sina klor; hon kan sedan göra
sammetstass, kyssa på hand och slutligen sätta sig på en dyna, liksom om
hon ämnade deltaga i konversationen. Ourida lyser emellertid, icke endast
med sin intelligens; under denna unga dams glänsande hud klappar ett
ömt och tacksamt hjerta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
