Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Vi och orientalisterna. En ny fredlig seger! Af John Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi oeh orientalisterna.
En ny fredlig seger!
Af
John Johnson.
Det gamla Göta lejon, vårt förr så fruktansvärda riks-
djur, har, som bekant, för länge sedan lagt sig att hvila på
sina lagrar och inger icke mer samma respekt som förr,
äfven om det ädla djuret skulle släppas löst på »Leipzigs
slätter och Lützens kullar», eller andra platser der det for-
dom satt skräck i verlden och tvingat den att med bäfvan
se upp mot Norden, der vilddjuret hade sin kula och dit
det släpade sitt rof.
Fromt och beskedligt, som kreaturet blifvit på gamla
dar, kan det väl, för att visa att det lefver, ännu uppträda
på arenan, men endast som menageri- eller cirkuslejon, till
förlustelse för landsfadren och hans höga gäster från främ-
mande land samt landets egna barn.
Men sen paraderingen är slut, får det gamla djuret åter
gå och lägga sig på sina lagrar till nästa representation.
Sof i ro, gamla lejon! Din tid är all och du inägtar
numera ej konkurrera med ömarne om verldens uppmärk-
samhet.
Ty verlden är stor och blir för hvar dag som går
större.
För 6,000 år sedan var Babelstorn nog för att fästa
verldens uppmärksamhet vid sig; i år måste verlden ha ett
Eiffeltorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
