Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel - N:o 29. Från C. Rosenberg till E. v. Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
830
N:o 29.
Från G. Rosenberg till E. v. Qvanten.
Köpenhamn den 11 maj 1865.
Ändtligen ha vi då på visst sätt bragt till stånd vår skandi-
naviska förening. Den 29 april hade vi omkring 100 man samlade,
ett antal riksdagsmän och riksråd, ett par professorer, ett par
grossörer, några välmående handtverkare och en hel hop yngre
folk. De närvarande politiska storheterna hörde nästan alla till
det nationella parti, som, i motsats till de gamla national-liberala,
hålla på den oförändrade grundlagen. På det hela taget var
grundtvigianismen starkt representerad. Efter att jag lemnat en
redogörelse för rörelserna i Sverige och Norge och lagt på hjertat
nödvändigheten af att vi komme med, uppmanade vi inbjudare
församlingen att tills vidare konstituera sig som en förening, hvars
stadgars första paragraf skulle lyda: »Föreningens uppgift är, att
genom alla lagliga medel verka för största möjliga samlif och
samverkan mellan de tre nordiska folken samt att förbereda de
tre rikenas smmanslutning, så att de bilda en politisk enhet utåt
med bevarande af hvarje rikes oafhängighet inåt.» Sven Grundt-
vig, som icke är grundtvigian, utan hallian och personligen står
Hall nära, föreslog emellertid att uppskjuta den formliga konsti-
tueringen tills vi kunna uppträda offentligt, och att vi nu endast
skulle besluta det eventuella inträdet i en förening med angifna
syfte samt öfverlemna åt inbjudarne att fortfarande arbeta på före-
ningens utbredande. Det var ju egentligen allt hvad vi kunde
önska. Programmet, som sammanfattar både det göteborgska och
stockholmska och i det väsentligaste öfverensstämmer med det
norska, blef godkändt, ehuru det innebär som konseqvenser både
dynastisk enhet och förbundsparlament. Vidare fingo vi öppen
fullmakt att använda föreningens medel och bestämma om dess upp-
trädande. Vi ha i sinnet att utge en räcka flygskrifter för att
påpeka skandinavismens nödvändighet i politiskt-dynastiskt, i na-
tionelt och ekonomiskt hänseende.
Ploug, som vet af alltsammans, står och väger, emedan han
gerna vill vara med, men icke vågar. Innan han går med, håller
sig en stor del af de bästa krafterna tillbaka; ger han signalen,
komma vi att få stor anslutning. Men han måste då slita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
