Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - En bortgången skämtare, anteckningar om Pelle Janzon af Fader Movitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
nedslagen ut, under det han annars brukade känna sig som
fisken i vattnet när han dvaldes i »Kongens Bye».
En af Pelles allra sista uppgifter å vår operascen, fast
icke just vidare betydande, var en liten rol i »Diamant-
bröllopet», det tillfäHighetsdivertissement som gafs till firande
af konung Oscars sextioårsjubileum. Stycket var af allt för
efemär natur för att kunna hålla sig något längre på reper-
toaren, från hvilken det snart nog försvann. Det var dock
skada så till vida, som ett par roller deri återgåfvos bra.
Bredvid Knut Almlöfs Ola och Anna Klemmings Greta fram-
stod värdigt Pelles Taleman, som redan vid hans entré, då
han med siratlig hållning och ett äkta »skepparsnitt», kom
inklifvande på scenen i spetsen för spelmännen och det fest-
liga brudtåget, framkallade stor munterhet i salongen. Pelle
visade här ett nytt prof på sin förmåga att göra något äfven
af de obetydligaste uppgifter, och det var endast synd att
rollen icke var större.
För sextio år sedan, påstår Onkel Adam i sina nyligen
utkomna oeuvres posthumes, var menniskoverlden nästan
igenvuxen med originaler, besynnerliga figurer, som, kantiga,
stripiga, taggiga och roliga trängdes om rummet; för trettio
år sedan hade denna urverlds under redan glesnat till an-
talet, odlingen hade förstört en stor del af den ursprungliga
karaktervegetationen, men ännu fick man se en och annan
qvarlefva från den gamla goda tiden, då allt var annor-
lunda. I vår tid har odlingen förstört ända till sista spåret
af originalitet, och detta så grundligt, att ej ens en enda
liten qvickrot finnes qvar. Nu äro vi alla lika goda, lika
onda, lika snillrika och lika dumma. I stället för vexlande
karaktersformer och det romantiska, som ligger i tvära af-
brott, har verlden blifvit förvandlad till ett enda omätligt
timotejfält, der en torfva klöfver redan uppväcker förun-
dran ...
Han har nog icke så orätt, gamle Onkel, i detta på-
stående, ehuru då och då ett eller annat spår till origina-
litet verkligen uppdyker äfven i vår schablonmessiga tid.
Och en sådan der besynnerlig figur, »kantig, taggig och
rolig» var Pelle Janzon. Men det var icke ensamt hans
egenskap af original som förskaffade Pelle hans stora vän-
krets, snarare fastmer hans lefnadsfriska. af alla ledsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>