Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Om trolldom och vidskepelse i modern form af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914
Slade var enkling. Hans aflidna fru hade hetat sa,
det visste jag. Slumpen gynnade mig således. Hastigt
sköt jag åter in taflan på dess förra gömställe och satte
mig vid fönstret, liksom ingenting tilldragit sig. Strax der-
efter trädde det berömda mediet in i rummet. Äfven han
kände icke igen mig . . . Sedan hemtade han från rummet
bredvid en griffeltafla, som hade alldeles samma form och
var alldeles lika stor, som den under skänken liggande taf-
lan. Han sköt den på vanligt sätt under bordet. Knapt
hade ljudet från griflfeln förstummats, förrän han med otve
tydig stolthet höll fram taflan mot mig och läste: Käre
broder, var helsad från din syster Mary Johnson.
Då jag nu förklarade, att jag aldrig haft någon syster
med det namnet log han tvunget men bibehöll sin kallblo-
dighet. — Derpå började vi på nytt. Fluidet var denna
gång så starkt och andarna så upprörda, att vi endast med
stor möda kunde fasthålla taflan under bordet. Plötsligt
rycktes den med omotståndlig makt ur våra händer. Dok-
torn böjde sig ner för att taga upp den. Men en af de
osynliga andarne ryckte den ifrån honom och sköt i stället
fram den under skänken liggande taflan utan att han tyck-
tes lägga märke till utbytet. Då oväsendet under bordet
blef allt starkare, tog han fram taflan och lade den med
den oskrifna sidan uppåt midt på bordet på några grififel-
bitar. Genast derpå började bordet häftigt dansa och strax
derpå började en andehand skrifva. Vi sågo den visserligen
icke, men vi hörde ganska tydligt huru strecken öfver t’na
och prickarna på i’na ditsattes ... Så snart den osynliga
handen slutat att skrifva, framtog doktorn taflan med ett
belåtet leende.
Men då han fann två meddelanden från andeverlden i
stället för ett bleknade han . . .
Det är emellertid icke meningen att uppbygga med en
redogörelse för spiritismens taskspelarekonster. De äro allt
för bekanta, då äfven vårt land ofta haft besök af dessa
kringresande andebesvärjare som mot hederlig betalning
både offentligt och enskildt låta de stackars andarna upp-
träda och arbeta. Dertill kommer att Spiritismen numera
har öfverskridit sin zenit, den har sjunkit ned till en tro
för svagare intelligenser och sensationslystna fruntimmer af
det slag, för hvilket den gamla religionens mysterier icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
