Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Om trolldom och vidskepelse i modern form af A. Haraldson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
döma och använda denna nyhet. Dessa själslifvets myste-
rier blifva uppenbarligen icke det ringaste mera eller mindre
begripliga, derför att man känner alla musklernas läge och
latinska benämningar, eller derför att man gjort fysiologi-
ska förstudier.
Utan att göra hypnotismens orätt kan man säkerligen
äfven gent emot dess märkvärdigheter tillämpa den franska
filosofen Fontenelles ord: »Det är icke hvad som verkligen
finnes och hvars orsak vi icke känna) som sätter oss i för-
lägenhet, utan hyad som icke finnes och hvartill vi ända
söka en orsak. Ar 1593 fick ett barn i Schlesien en tand
af guld utdragen; de häftigaste strider om detta under upp-
blossade, tjocka böcker skrefvos derom. Det fattades in-
genting annat än att tanden verkligen varit af guld, men
då en guldsmed undersökte den, fann han, att man endast
med synnerlig skicklighet hade häftat en guldhinna utanpå
en vanlig tand.»
Teologien — för att nu återgå till denna — har lik-
som på sin tid Spiritismen äfven åtskilliga på sitt område
framstående män bland sina trogne. Och det anföres gerna
såsom ett bevis på lärans förnuft, att densamma omfattats
af den eller den vetenskapsmannen. Det är ungefär, som
om man såsom bevis för det riktiga i att äta utan knif och
gaffel, villa anföra att t. ex. professor Svedelius, som också
var en duglig vetenskapsman, påstås hafva omfattat den
meningen. Det är ju nämligen sjelfklart att utanför det
särskilda område, hvaråt en forskare riktat sina studier, har
han icke mera auktoritet, är han ofta nog icke mindre
okritisk och lättnarrad, än hvilken annan som helst. Att
tvärtom vetenskapsmännen till och med i det dagliga lifvets
förhållanden kunna vara löjligt bortkomna, är en alldeles
icke ovanlig företeelse. Att en och annan läkare låtit du-
pera sig eller behagar dupera andra är icke märkvärdigare
än om t. ex. en skollärare eller länsman skulle göra det —
den psykologiska erfarenheten och kritiska skärpan torde i
det hela taget vara ungefär lika stor hos den ena klassen
som den andra.
Mot den vanliga invändningen, att de talrika teoso-
ferna dock omöjligen alla kunna vara medvetne eller omed-
vetne bedragare kan man — om man nu finner det lönt att
svara — säga: deras kusiner hexorna voro på sin tid mycket
talrikare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
