Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Aktstycken. Bilagor till von Qvantens artikel - N:o 37. Till C. Rosenberg från E. v. Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
sluter ej inom sina gränser hela den skandinaviska stammen.
Danmark stär utom. På lika sätt med Danmark. Det utgör
blott en del af Skandinavien. Skola de skandinaviska folken,
mera än de andra, kunna värja sig för den nationella frändska-
pens inflytelser, som verka på en gång tyst och stilla som en
naturlag, en instinktiv sympati, och derjemte som en medveten,
praktisk-politisk kraft, som eftersträfvar ett fullt, ett lefvande
samband mellan likartade delar? Skall väl exemplet af Europas
öfriga folk, som alltjemt fortgå att organisera sig i denna rikt-
ning, bli på längden fruktlöst för de skandinaviska folken?
Men antaget, att de sjelfva skulle bjuda till att försaka hvad
som är deras rättighet, ja deras pligt, emedan det är tidens lösen;
månne också alla de andra folken skulle tro på uppriktigheten af
ett så onaturligt bemödande? Det synes icke sannolikt. Så länge
Italien åberopar nationaliteten som grund för sin politiska enhets
rätt, så länge Tyskland är i fullt arbete dermed, så länge slaverne
hålla på att söka upp hvarandra, så länge öfver allt i Europa,
der delar af samma eller nära beslägtad nationalitet stå isolerade
och splittrade, ett sträfvande röjes att sammansluta, att förena sig,
så länge skall man antaga, att samma förhållande eger rum äfven
med skandinaverne. Både vänner och motståndare skola inrätta
sitt handlingssätt derefter. Finna vännerne, som tagit skandina-
vismen med i sina beräkningar, sig besvikna i sina förväntningar,
skola de antaga endast brist på kraft såsom orsak, och de skola
draga sig tillbaka och lemna åt sitt öde en nationalitet, som ej
har sjelfkänsla. Motståndarne åter, de nationaliteter som kunna
ha någonting att vinna på den skandinaviska nationalitetens be-
kostnad, skola, då de bevittna vår overksamhet, deruti se endast
ett oklokt dröjsmål, som lemnar dem tillfälle att förverkliga sina
egna planer.
Men icke härmed nog. Sverige-Norge innesluter dessutom
inom sina gränser delar af en främmande nationalitet. I Norr-
botten, Finmarken och Nordland bo omkring 20,000 finnar jemte
några tusen lappar. Jemförda med hela Sveriges hufvudbefolk-
ning, äro de en försvinnande minoritet. Men hufvudstammen af
finnarne, med hvilka lapparne äro beslägtade, påträffas i Finland,
som i politiskt hänseende är bundet vid Ryssland. Hviken dubbel
fara ligger ej uppenbart häruti? Ty dessa med finnar och lappar
insprängda skandinaviska trakter äro just desamma, som Ryssland
i politiskt-strategiskt hänseende så gerna vill bemäktiga sig. Huru
möjligt är det icke, att Ryssland en vacker dag skall söka upp-
träda på den finska nationalitetens vägnar och fordra en annexion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
