Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Pelle Janzon som opera-librettist - 1. Bertrand de Vaucluse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Härmed följer utkastet.
1.
Bertrand de Vaucluse.
Stor opera i fem akter.
Bertrand en fattig riddare (blott sitt svärd, sin lans, sin
häst och sin lyra) som har dragit från det ena riddarhofvet till
det andra, förälskar sig slutligen i Isolde, en hög riddaredotter. —
Kärlek. — Bön till fadern, som slutligen ger sitt bifall med det
vilkor, att Bertrand först skall som korsriddare draga till det
heliga landet för att derifrån som en ärad och berömd korsets
kämpe kunna ånyo framställa sina anspråk. — Afsked från
Isolde. — Färden öfver hafvet till det heliga landet, framkomst
till Jerusalem, som belägras af egyptiske kalifen Saladin.
Stormning — de kristnes nederlag.
Bertrand tillfångatages. Skall dödas. — Sjunger. Saladin
hänryckt, benådar och behåller honom vid sitt hof samt skän-
ker honom till hustru den skönaste odalisken i sitt harem —
Fatima. — Bertrand i orientalisk kontemplativ berusning, glöm-
mer för en tid sin Isolde.
Vaknar omsider. — Får af Saladin tillåtelse att afresa —
begåfvad med rika skatter. — Hemkomst till Vaucluse. —
Sammanträffande med Isolde. Bröllopet redo; då inträder en
saracensk yngling, som önskar sjunga till de nygiftas ära.
Fatima! Denna har nämligen följt sin älskade öfver hafvet och
efter många vandringar fått reda på hans föregående öden och
tilltänkta giftermål. — Sjunger Bertrands sång till Isolde, som
(han — B.) före afresan till heliga landet lofvat henne att in-
gen annan än han skulle låta henne höra. — Förvåning. —
Oerhörd uppståndelse då Fatima kastar af förklädnaden och
framställer sig som B:s hustru. —
Isolde dör. — Hennes fader dömer B. såsom kättare (för
att som kristen hafva giljat till en kristen dam och dock vara
gift med en hednisk qvinna) till bålet. —
Bålet! ■— [flammorna omslingra B. då ett förtviflans skri
höres.] En ung qvinna klättrar upp på detsamma, omfattar
med sina armar riddaren och dör med honom, Sägnen säger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
